Det är inte ekonomin som behöver räddas – det är mänskligheten

Vår tids mest utbredda “religion” och den i särklass mest destruktiva…

Det är nästan ofattbart hur neoliberala idéer om den påstått “överlägsna” fria marknadsekonomin och Ayn Rands libertarianska och egoistiska världssyn (“oinskränkt egenintresse är bra och altruism är destruktivt…“), har drivit oss människor till randen av självutplåning.

Genomslagskraften är större än för alla andra religioner sammantaget.

Byggd på drömmen om oinskränkt egenintresse och evig ekonomisk tillväxt är den dessutom värre, långt värre än någon av de andra. Den har kapaciteten att förgöra förutsättningarna för mänskligt liv på den här planeten. Oförmågan att förstå och agera på de konsekvenser den förorsakar gör att man nästan kan likna den vid en “dödskult”!

Den enda liknande företeelsen vi kan hitta på planeten är cancerceller – de växer tills “värddjuret” dör, om de inte behandlas. Men den liknelsen är så otäck att vi inte ens vill tänka den, än mindre tala högt om den…

Både det neoliberala paradigmet och Ayn Rands idéer är dessutom till 100% ideologier påhittade av oss människor.

Till skillnad från vår komplexa miljö som fungerar enligt naturens lagar och vårt samhälle som bygger på en mängd sociala beteenden, kan vi själva bestämma över och ändra dessa påhittade ideologier – om vi vill!

… Att inte göra något och bara låta den allt snabbare förstörelsen fortgå, är också ett val!

Otydlighet om vad som är mål respektive medel

Vad har egentligen pengar/ekonomi för funktion i hållbar utveckling?

Pengar i sig har inget egenvärde. Pengars enda nytta är att de kan användas som betalningsmedel för varor och tjänster. Om det t.ex inte finns någon mat att köpa, hjälper det inte om du är miljonär eller miljardär.

Pengar är m.a.o bara ett medel som kan användas för att uppnå olika mål. (t.ex köpa ett mål mat)
Andra medel kan t.ex vara tillgång till odlingsbar mark, utsäde, kunskap, vatten, energi, arbetskraft… o.s.v.

Precis samma förutsättningar gäller för vårt ekonomiska system. Det är ett, av oss människor påhittat, system för att hushålla med knappa resurser. Ett system där byteshandeln* har ersatts med valutor och ekonomiska transaktioner – men där grundfunktionen “att fungera som ett medel för att uppnå våra mål” är oförändrad.

*/ Genom att tilldela varor och tjänster ett ekonomiskt “värde” slapp vi ifrån den omständiga byteshandeln där t.ex en dags arbete på en åker kunde bytas mot en viss mängd vete som i sin tur kunde användas för att baka bröd o.s.v. få kan väl idag tänka sig att t.ex mocka ur ett stall i utbyte mot en viss mängd köttfärs till sin hamburgare…

Även om vårt ekonomiska system, med tiden, har blivit oerhört komplext och idag innehåller mängder av invecklade transaktioner, lånesystem, aktiehandel, fonder o.s.v är det fortfarande bara ett medel. De verkliga målen är vad vi använder systemet till.

Hållbarhetsmål

Hållbarhet handlar om att upprätthålla ett välmående samhälle i balans med en välmående planet. Det handlar inte alls om att bibehålla ett påhittat ekonomiskt system på bekostnad av ett utarmat samhälle och en utarmad planet.

Det ekonomiska systemet är inte heller en avgränsad egen entitet. Det ingår som en inbäddad del i vårt komplexa samhälle och skall behandlas som så. Att “lyfta ut” ekonomin ur samhället och ge den “särbehandling” motsvarar inte alls dess funktion eller syfte. 

Ekonomisk hållbarhet är inget mål!

Detta är en vilseledande användning av begreppet hållbarhet. Anledningen till att det ändå ofta förekommer är troligen att man inte förstått skillnaden mellan mål och medel. Det kan också vara ett försök att “glorifiera” ekonomins betydelse – få den att verka lika “viktig” för mänskligheten som ett välmående samhälle och en välmående planet – detta är helt fel.
Det finns ingen ekonomi på en “död” planet!

Som en integrerad del i vårt samhälle är ekonomin ett viktigt verktyg, bland många andra, för att vi skall kunna skapa en hållbar framtid. Men – ett ekonomiskt system som motverkar och t.o.m aktivt försämrar många av de sociala hållbarhetsprinciperna (och de miljömässiga) är inte ett system som är framtidssäkert. Det är inte byggt för hållbarhet.

Ett samhälle där de sju rikaste personerna äger mer än de 4 miljarderna fattigaste personerna tillsammans är långt ifrån hållbart…

För att utgöra ett medel för en hållbar framtid krävs att det ekonomiska systemet bidrar till att åstadkomma ett välmående samhälle (för alla människor) på en välmående planet. I många avseenden är det raka motsatsen till hur det nuvarande systemet fungerar.

Hållbarhetsinitiativ baserade på bibehållande av vårt nuvarande ekonomiska system är dömda att misslyckas

Dagens ekonomiska system är baserad på överdriven användning av jungfruliga resurser, utnyttjande av arbetskraft och billig energi. Man behöver inte vara historieexpert för att förstå hur detta system uppstod och utvecklades. Ta bara en titt på hur industrialismen startade och sedan ökade farten. (Kol & olja möjliggjorde den…) Spola sedan fram till slutet av andra världskriget och efterkrigstiden runt 1950-talet. Det var då “Den stora accelerationen” startade och den närmast religiösa tillbedjan av neoliberalismens marknadsekonomi tillsammans med Ayn Rands egoistiska ideologi uppstod.
(Läs mer: Den “blinda” tron på marknaden…)

Decennier av ohejdad marknadsekonomi och egoism har sedan skapat ett otroligt komplicerat ekonomiskt system som i snabbare och snabbare takt förbrukar resurser och billig energi, samtidigt som ekonomisk rikedom alltmer koncentreras till ett litet fåtal människor – en ekonomisk “elit” / oligarker.

För den historiskt intresserade är liknelsen med det gamla feodalsamhället och frälset intressant.

De människor och institutioner som på allvar tror att vårt nuvarande ekonomiska system och dess tillbedjare på något “magiskt sätt” skulle genomgå en metamorfos och börja fungera som ett medel för att uppnå ett välmående samhälle (för alla) på en välmående planet – är nog mer än lovligt naiva.

För att citera en av vår tids skarpaste hjärnor:

“Man kan inte lösa ett problem med samma sinne som skapade det!”

– Albert Einstein –

De flesta av oss, i den välmående delen av världen, är så vana (läs “bortskämda”) vid olika aspekter av det nuvarande systemet att vi har svårt att föreställa oss hur samhället skulle kunna fungera på något annat sätt.

Egoismen, girigheten och makthungern har alltmer kommit att definiera vårt samhälle.

Egentligen är det ganska enkelt – antingen ändrar vi systemet på ett ordnat sätt, eller så kommer den polykris (klimatkris, social kris, demokratikris, resurskris…) vi befinner oss i, se till att det ändras på ett dramatiskt och helt oförutsebart sätt… Något annat alternativ finns inte!

Fortsatt business-as-usual är en säker väg till mänsklig katastrof.

Låt oss ta en titt på hur några olika initiativ och metoder ser på vårt nuvarande ekonomiska system:

Mängder av byråkrati, detaljerad hållbarhetsrapportering etc. är inte en “reformering”. Huvudsyftet är att “försörja” det nuvarande ekonomiska etablissemanget med riskanalyser så att det kan fortsätta med “business-as-usual” precis som idag. Detta är väl egentligen inte så underligt. Ett av EU:s viktigaste syften är ju att skapa en inre marknad där varor, tjänster, kapital och människor kan röra sig fritt.

EU utgör 5,7 procent av världens befolkning, Sverige 0,13 procent (1,3 promille). Som andel av den globala befolkningen gör vi alltså anspråk på en oproportionerligt stor andel av världens tillgångar av kritiska metaller. Det innebär att andra länder inte kommer ha samma möjlighet att investera i fossilfria energi- och transportsystem.

EU:s strategi omöjliggör m.a.o en motsvarande grön omställning i resten av världen. Klimatförändringarna är globala och kan inte bromsas enbart inom EU, även om vi skulle uppnå våra klimatmål på andra länders bekostnad.

De här metoderna utgår till stor del från “tänkesättet” att de rationella och vetenskapliga fakta som presenteras medför att användarna “förstår problemen” med det nuvarande ekonomiska systemet och att de dessutom genast är villiga att göra de förändringar som krävs. 

Tyvärr fungerar inte de flesta människor på det sättet.

De allra flesta av oss är komplexa, tänkande individer med integritet, värderingar, känslor, erfarenheter och åsikter. Mycket av det vi gör och besluten vi tar grundar sig på en mix av allt detta, något som vi ofta kallar för magkänsla. Detta är ett beteende som är nedärvt i vårt DNA. Vi är dessutom sociala varelser med ett stort behov av grupptillhörighet – om “gruppen” är negativ till att förändra det nuvarande ekonomiska systemet är sannolikheten att enskilda individer (eller företag) går i en annan riktning, ganska liten.

10 Myter som fortfarande lärs ut på handelshögskolor

För att bättre förstå hur vårt nuvarande ekonomiska system fungerar är det värdefullt att titta på hur utbildningen ser ut på handelshögskolor runt om i världen.

Forskaren och föreläsaren Nate Hagens (MD, PhD) är verkställande direktör för Institutet för studier av energi och vår framtid (ISEOF). Han är känd för sin podcast “The Great Simplification“, där han bl.a diskuterar globala energiförsörjningsfrågor och deras konsekvenser med experter inom olika områden. Hagens har tidigare varit redaktör för den ansedda energisidan The Oil Drum. Hans arbete inkluderar även böckerna “Reality Blind” och “The Bottlenecks of the 21st Century“.

Nedan följer en översatt lista av de myter som Nate förklarar mer ingående i ovanstående YouTube-inlägg:

Hållbarhet skall inte integreras i affärsmodellen!

Häromdagen läste jag ett inlägg på LinkedIn där någon bad om tips om hur EU:s nya CSDDD skulle integreras i företagets affärsmodell. Inlägget följdes av en rad kommentarer med allehanda idéer.

Det är skrämmande hur vi efter årtionden av diskussioner kring hållbar utveckling inte har kommit längre.

Det är inte hållbarhet eller olika EU-regler som skall integreras i affärsmodellen – det är företagens affärsmodeller som måste förändras så att de bidrar till ett välmående samhälle på en välmående planet.

Målet är solklart – det är medlen som måste förändras!

Avslutningsvis ännu ett citat:

“Måttet på intelligens är förmågan att förändras!”

– Albert Einstein –