Är Social Hållbarhet inte viktigt längre?

När sociala medier, nyhetsflöden och politiska utspel domineras av krig, konflikter, hårda ord, populism och förenklade fiendebilder hamnar social hållbarhet i praktiken på undantag. Den nämns ofta, den refereras gärna till, men får sällan (aldrig) det utrymme, den tyngd eller den långsiktighet som begreppet faktiskt kräver.

Social hållbarhet i skuggan av debatten
I det offentliga samtalet reduceras social hållbarhet ofta till ett "begrepp". Den finns med i hållbarhetsredovisningar, strategidokument, pressmeddelanden och politiska tal, men när man följer nyhetsrapporteringen är det tydligt att:

• konflikter prioriteras framför sammanhang,
• nationalism och begrepp som "vi och dem" prioriteras,
• snabba poänger trumfar långsiktiga lösningar,
• polarisering får mer uppmärksamhet än sammanhållning,
• människors faktiska livsvillkor hamnar i bakgrunden.

Det är inte tyst om social hållbarhet, men det stannar ofta vid just ord. Den praktiska politiken och den offentliga debatten rör sig i en helt annan riktning. Med få, om några, undantag.

Under två veckor av vinter-OS i Milano/Cortina, hejar alla på alla, fair-play och mångfald har fokus och vi gläds åt vänskapen. Vi är stolta över hur fint ett välordnat socialt evenemang kan vara och hur vi människor kan dela denna fantastiska känsla av gemenskap. Men så snart elden har slocknat tar konflikterna, maktkampen, girigheten och enfalden över - måste det vara så?  

...och ändå är det precis det, att få leva ett tryggt liv i harmoni med naturen och andra människor, utan krig och maktgalna despoter, som det absoluta majoriteten av oss människor önskar...

Det är som att vi har glömt att social hållbarhet inte är en mjuk fråga vid sidan av.
Den är själva fundamentet för ett fungerande samhälle.

Samhället och företagen rör sig i otakt - det skapar friktion.

I många organisationer är social hållbarhet en självklar del av hållbarhetsarbetet. Den syns bl.a  i mätningar av jämställdhet, representation i ledningsgrupper, personalenkäter, arbetssskadestatistik och i hur leverantörskedjor granskas. Den finns också inskriven i uppförandekoder och policydokument som beskriver vilka värderingar företaget vill stå för.

Men när dessa ambitioner ska omsättas i praktiken möter de ett samhällsklimat som blivit allt mer polariserat, politiserat och populistiskt. Det som internt uppfattas som självklara principer - respekt, inkludering, jämlikhet, llika möjligheter, mångfald etc. - blir externt föremål för debatt, misstänkliggörande eller ideologiska konflikter. Resultatet blir en växande klyfta mellan vad företag försöker göra och hur omvärlden tolkar det.

Varför uppstår denna otakt?

• Värderingsskiftet går olika snabbt:
  Företag som verkar globalt anpassar sig ofta snabbare till internationella normer kring mänskliga rättigheter och inkludering än vad den nationella politiska debatten gör.
• Social hållbarhet blir en symbolfråga:
  Initiativ som internt bygger på sunt förnuft, är praktiska och verksamhetsnära, exempelvis att skapa trygga och inkluderande arbetsplatser, blir i samhällsdebatten laddade med ideologiska betydelser.
• Populism förenklar komplexa frågor:
  Social hållbarhet kräver långsiktighet, data, helhetstänkande och systematik. Populistiska narrativ bygger på förenklingar, känslor och tydliga fiendebilder. Det gör att företagens arbete lätt misstolkas.
• Förtroendeklyftan ökar: När politiken ifrågasätter företagens motiv, eller när företag uppfattas som moraliserande, skapas en misstro som gör implementeringen svårare.

Vid flera tillfällen har jag fått höra att jag bör undvika att “prata politik”, även när jag mycket noggrant har granskat mina presentationer om hållbar utveckling för att de skall vara faktabaserade, så neutrala som möjligt och undvika politiska argument. Det som blir tydligt är att även breda och etablerade hållbarhetsbegrepp - sådana som i professionella sammanhang uppfattas som självklara - kan uppfattas som politiska om de inte överensstämmer med åhörarens världsbild eller ideologiska övertygelse.

I ett polariserat samhällsklimat triggar vissa ord, perspektiv eller värderingar en känsla av att den egna gruppens narrativ och ståndpunkter måste försvaras. Det spelar mindre roll hur saklig eller neutral avsändaren försöker vara; mottagaren tolkar budskapet genom sin identitetslins. När hållbarhetsfrågor kopplas till frågor om rättvisa, inkludering eller ansvar uppstår därför lätt en reflexmässig motreaktion, inte för att innehållet i sig är kontroversiellt, utan för att det uppfattas som ett hot mot den grupp eller berättelse man identifierar sig med.

Läs mer: "Politisk ideologi har blivit den nya formen av hållbarhetsförnekelse!"

Vad innebär denna "otakt" för hållbar utveckling?

Populismen och den ökande politiseringen i samhället försvårar på många sätt utvecklingen mot ett hållbart samhälle. På många sätt strävar den ju i rakt motsatt riktning.

När ideologiska låsningar, starka åsikter och grupptillhörigheter får styra skapas en mur som gör det betydligt svårare att enas kring en gemensam faktagrund. Till och med sedan länge etablerade fakta, sanningar och begrepp ifrågasätts och deras legitimitet misstänkliggörs.

Den tidigare relativt vanliga faktaförnekelsen har dessutom i allt större utsträckning ersatts av åsiktsförnekelse - där man inte bara avfärdar fakta, utan också vägrar erkänna andras tolkningar, perspektiv eller värderingar som legitima.

Flera undersökningar* visar att en stor majoritet vill att mer ska göras för hållbar utveckling.

Samtidigt bidrar polariseringen kring specifika symbolfrågor - såsom invandring, kärnkraft, bensinpris eller brottslighet - till en kultur där åsikter och grupptillhörighet i dessa frågor spiller över på helt andra områden. Positioner avseende hållbar utveckling försvaras då inte främst för att de är faktabaserade, är väl övervägda eller för att de stämmer med den egna åsikten, utan för att de markerar lojalitet med den egna gruppen.

Därmed riskerar gruppens ståndpunkter i frågor som rör hållbar utveckling att väga tyngre än både fakta och den egna åsikten. - något som undersökningarna* tydligt visar.

Mediernas kompromisslösa bevakning, där man ensidigt försöker utse ”valets viktigaste fråga” (helst bara en), tillsammans med sociala mediers algoritmer som premierar starka meningsskiljaktigheter och svartvita narrativ, bidrar till att enskilda symbolfrågor ges en överdriven betydelse. Det skapar ett "åsiktslandskap" där dramatik och konflikt förstärks, medan nyanser, komplexitet, helhetssyn och långsiktiga perspektiv trängs undan - även detta syns tydligt i undersökningar*.

De flesta människor har en mångfald av åsikter i olika frågor. När man försöker ”bunta ihop” dem och pressar fram ett enda prioriterat ställningstagande, förenklar man verkligheten på ett sätt som bara gynnar populistiska argument och retorik.

*/ Opinionsundersökningar

Det finns flera aktuella, välbelagda undersökningar som stödjer påståendet att en stor majoritet av svenskarna vill att mer ska göras för hållbar utveckling och klimatpolitik. Här är de mest relevanta, med källhänvisningar (Klicka på rubriken för att läsa mer)

WWFs Klimatbarometer 2026

En av Sveriges största och mest citerade klimatopinionsmätningar.
Resultaten 2026 visar bland annat att:

• 7 av 10 (70%) vill att politiker tar större hänsyn till naturen i beslut.
• 3 av 5 (60%) vill att regeringen satsar mer resurser på att skydda natur och djur.

Fairtrans stora opinionsundersökningar (2025)

Fairtrans har gjort flera omfattande undersökningar (5000+ respondenter). De visar att:

• En klar majoritet stödjer en mer ambitiös klimatpolitik.
• 58 % föredrar att lägga pengar på klimatomställning i stället för låga bränslepriser.
• 60 % vill se skärpta klimatmål.

Folkligt stöd: Undersökningar
Klimatkommunernas sammanställning

Samlingsrapport som lyfter:

• 77 % oroade för klimatförändringar och vill se snabbare åtgärder.
• Majoritet vill prioritera omställningen framför låga bränslepriser.
• 83 % vill se mer investeringar i kollektivtrafik.

Undersökningarna visar entydigt att Svenskarna är mycket mer positiva till kraftfull klimat- och hållbarhetspolitik än vad den offentliga debatten ibland ger intryck av. Stödet för klimatåtgärder är brett över politiska tillhörigheter, vilket flera studier (t.ex. Fairtrans, WWF) explicit visar. Det finns ett tydligt gap mellan opinion och politik, där människor i större utsträckning än partipolitiken vill se mer handlingskraft.

Hur påverkas företagens arbete med hållbar utveckling?

När samhällsdebatten och politiken alltmer präglas av ideologiska ställningstaganden, samtidigt som vetenskapliga rön, beprövad erfarenhet och expertkunskap får en allt snävare roll, förändras också företagens spelplan påtagligt. Det blir svårare att navigera långsiktigt när etablerad kunskap relativiseras och beslutsmiljön i ökande grad formas av opinioner snarare än fakta.

Polariseringen innebär dessutom att avståndet mellan företagets gemensamma värderingar och medarbetarnas personliga värderingar kan växa. Detta skapar nya interna spänningar och påverkar i hög grad hur hållbarhetsfrågor hanteras, både operativt och strategiskt, eftersom frågorna i ökande utsträckning kopplas till identitet, grupptillhörighet och politiska/ideologiska positioner snarare än enbart till fakta, ansvar och långsiktighet.

Reflektion: I takt med att AI får en allt större roll i samhället och eftersom datorer behandlar information rationellt, utan ideologiska filter - skulle man kunna tro att fakta naturligt skulle få större tyngd i beslutsfattandet.

När man frågar en AI hur klimatkrisen kan avvärjas, blir svaret ofta tydligt och konsekvent: sluta använda fossila bränslen. Trots detta återfanns inte ens en textrad eller formulering i den riktningen i slutdokumentet från det senaste COP‑mötet. Det illustrerar en central poäng: även när fakta är tydliga och tekniskt möjliga att hantera, är politiska processer något helt annat. De präglas av åsikter, ideologi, kompromisser, maktbalanser och symbolpolitik – faktorer som inte följer rationell logik.

Fakta

"Påståenden som kan kontrolleras och verifieras"

• Kan kontrolleras och bevisas
• Objektivt och oberoende av vad någon tycker
• Likadana för alla
• Förändras bara vid ny evidens

Åsikt

"Ett värderande, subjektivt eller personligt ställningstagande."

• Kan inte bevisas eller motbevisas
• Subjektiv och värderingsbaserad
• Kan variera mellan individer och grupper
• Förändras vid nya värderingar eller känslor

Viktigt att tänka på:

Ibland kan vägen framåt nästan upplevas som ett minfält, fyllt av lättkränkta och ideologiskt övertygade röster som med ett närmast reflexmässigt försvar reagerar på minsta avvikelse från den egna gruppens ståndpunkt. I synnerhet på sociala medier förstärks dessa reaktioner, där varje nyansering riskerar att mötas av attacker som ifrågasätter både intelligens och integritet snarare än att bemöta sakfrågan.

Även arbetet med hållbar utveckling i företagen påverkas naturligtvis av det tonläge som gäller i det omgivande samhället. Det blev ju inte minst tydligt när många företagsledare snabbt valde att "tona ner" eller skrota företagens satsningar på bl.a mångfald och jämlikhet för att inte stöta sig med den nya Trump-regimen i USA. Eller när de största globala (Amerikanska) investerarna valde att lämna det frivilliga initiativet NZAM (Net Zero Asset Managers initiative) efter påtryckningar från republikanska politiker.

Några viktiga saker att tänka på:

• Fakta är grunden för välgrundade beslut

Fakta är verifierbara och oberoende av personliga värderingar. Om fakta och åsikter blandas ihop blir det svårt att fatta rationella beslut. Utan en gemensam faktagrund kan man inte ens börja diskutera lösningar - bara tyckande.

• Åsikter blir mer värdefulla när de baseras på fakta

Att ha åsikter är centralt i en demokrati, men de blir starkare, mer trovärdiga och mer relevanta när de utgår från korrekt information. Åsikter utan fakta kan vara intressanta, men sällan användbara som grund för samhällsförändring.

• Polariseringen minskar när fakta och åsikter hålls isär

När människor tror att deras åsikter är fakta uppstår låsta positioner och konflikt. Men om man är överens om fakta, kan man lättare acceptera att olika värderingar leder till olika slutsatser, utan att ifrågasätta motpartens intelligens eller heder.

• Fakta gör oss motståndskraftiga mot manipulation

Propaganda, desinformation och konspirationsteorier bygger nästan alltid på att fakta och åsikter blandas. Om vi aktivt skiljer dem åt blir det lättare att genomskåda förvrängda argument och vilseledande information. Kritisk faktagranskning är ovärderligt, inte minst i ett socialt medielandskap, där allt kan förvanskas. (Inte minst med hjälp av nya AI-verktyg)

• Forskning, vetenskap och expertis bygger på fakta - inte åsikter

Vetenskapen utvecklas genom testbara, repeterbara fakta. När samhällsdebatten behandlar expertkunskap som “bara en åsikt” undermineras möjligheterna att fatta kloka beslut om exempelvis hållbar utveckling, energi etc.

• Det stärker demokratin

En demokrati kräver både yttrandefrihet (åsikter) och kunskapsbaserad politik (fakta). Om fakta och åsikter flyter ihop blir det svårt för medarbetarna och medborgarna att:

• förstå konsekvenser av politiska beslut
• hålla makthavare ansvariga
• delta i meningsfull offentlig debatt

Ett exempel från nutidens politiska samhällsklimat...

Mänskliga rättigheter - Alla människors lika värde...

Det borde väl vara en självklar utgångspunkt för hur vi agerar...

Men ser man på dagens politiska debatt verkar många partier snarare tävla i att visa vem som kan behandla migranter, minoriteter (alla som på något sätt avviker från "normalen") mest inhumant. Oavsett om det gäller att släppa in människor i landet eller att ge dem rimliga möjligheter till trygghet och etablering, tycks fokus numera allt oftare ligga på att göra livet så svårt som möjligt för dem som redan befinner sig här.

Det senaste greppet är talande: att först bevilja permanenta uppehållstillstånd – för att sedan riva upp dem och kasta ut människor som hunnit rota sig. Eller att utvisa barn utan sina föräldrar genom administrativa kryphål. Eller att erbjuda pengar för att få människor att lämna landet, som om deras närvaro vore ett problem som kan lösas med en utbetalning.

Tonläget hårdnar för varje månad. Begrepp som ”vi och dem”  (historiskt centralt i propagandan hos bl.a den nazistiska ideologin som byggde sin makt på polarisering och avhumanisering) används allt mer konsekvent. Ofta i kombination med uttryck som t.ex ”dalta med”, som reducerar människor i utsatta situationer till en belastning snarare än individer med rättigheter - människor som du och jag...

Bara tanken att en individ eller en grupp skulle ha rätt att fastställa en annan människas värde är fullständigt absurd och saknar varje form av human respekt.

Det är en retorik som inte bara formar politiken, utan också förskjuter gränserna för vad vi uppfattar som acceptabelt bemötande av andra människor - oerhört långt från social hållbarhet...

Varför tvingas människor lämna sina hem

De främsta orsakerna till att människor tvingas lämna sina hem är:

• Krig och väpnad konflikt: Många flyr från pågående krig, terror och våld, som i Ukraina, Gaza, Syrien, Iran, Sudan, Afghanistan och Venezuela.
• Förföljelse: Politisk, religiös, etnisk eller rasistisk förföljelse tvingar människor att fly för sina liv.
• Klimatförändringar och naturkatastrofer: Extrem hetta, torka och översvämningar gör att allt fler människor förlorar sina hem och försörjningsmöjligheter.
• Ekonomisk kris och fattigdom: Djup fattigdom och brist på mat och vatten tvingar människor att söka bättre levnadsvillkor.

Idag är mer än 120 miljoner människor på flykt i världen!

Att lämna sitt hem är en desperat handling för att överleva, ofta förenad med stora risker, och många söker sig till närmaste säkra land. Läs gärna Amnesty Internationals:  Fördjupning: Flyktingar och Migration

Summering

Börja alltid med att vara överens om en gemensam faktagrund!

Det kan vara frestande att orientera sig genom att se hur andra gör, hur konkurrenterna agerar eller vilka krav som formellt uttrycks i lagar och regler. Självklart är det värdefull information, men det är samtidigt viktigt att vara medveten om att både andras agerande och gällande lagstiftning i hög grad bygger på åsikter och värderingar.

Dessa åsikter handlar inte bara om vad som är "rätt", vad som uppfattas som viktigast, mest lönsamt eller populärt, utan är ofta färgade av politiska ideologier, gruppidentiteter och kompromisser. Att blint följa andra aktörer, eller endast agera utifrån det som är minimikrav i lagstiftningen, innebär därför också att man indirekt accepterar deras värderingar och prioriteringar, oavsett om de egentligen är förenliga med företagets egna mål, ansvar eller långsiktiga hållbarhetsambitioner.

Fall inte för frestelsen att överlåta din/ert ställningstagande och din/er hållbara utveckling i andras händer - ta reda på fakta först och skapa din/er åsikt baserat på kunskap.

Mitt tips:
Använd en faktabaserad metod - FSSD-metoden - säkerställ med hjälp av den en gemensam faktagrund (Varför), en hållbar målbild och kunskap om Vad / vilka förändringar som måste ske för att nå dit.
Åsikterna om hur dessa förändringar sedan bäst kan prioriteras och genomföras blir då värdefulla - eftersom de grundas på fakta.