Emissions Gap Report 2020

FN:s (UNEP) årliga miljöutsläppsrapporter presenterar en bedömning av aktuella nationella begränsningsinsatser och de ambitioner länderna har presenterat i sina nationellt fastställda bidrag, som ligger till grund för Parisavtalet.

Trots ett kort nedgång i koldioxidutsläpp orsakade av COVID19-pandemin, är världen fortfarande på väg mot en temperaturökning över +3 °C under detta århundrade – långt bortom Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till långt under +2 °C.

FN säger att; ”Tekniskt sett är det fortfarande möjligt att hålla den globala uppvärmningen under +2 °C, men regeringarna kommer att behöva göra mycket kraftfullare åtaganden för att minska sina utsläpp”.

Huvudbudskap i Emissions Gap Report 2020

  • År 2020 är på väg att bli ett av de varmaste som uppmätts, med intensifierade skogsbränder, torka, stormar och glaciäravsmältning.
  • År 2019 nådde de totala utsläppen av växthusgaser, inklusive förändring av markanvändningen, en ny rekordnivå på 59,1 gigaton koldioxidekvivalenter (GtCO2e).
  • Koldioxidutsläppen förutspås sjunka upp till 7 % under 2020. Långsiktigt betyder dock denna minskning bara en nedgång på 0,01 °C av den globala uppvärmningen till 2050.
  • Ländernas löften enligt Parisavtalet, de så kallade Nationellt bestämda bidragen (NDC), är fortfarande alldeles otillräckliga. Den förutspådda utsläppsnivån 2030 leder världen till en ökning på +3,2 ° C under detta århundrade, även om alla ovillkorliga NDC:er är fullt genomförda.
  • Ambitionsnivåerna i Parisavtalet måste ungefär tredubblas för att klara +2 °C och ökas minst femfaldigt för att klara +1,5 °C.

Pandemin är en varning från naturen om att vi måste agera på klimatförändringar, naturförstöring och föroreningar. Den ger oss samtidigt en möjlighet till en återhämtning som sätter världen på en +2 °C-väg

  • En ”grön” återhämtning efter pandemin skulle kunna minska upp till 25 % av de utsläpp som vi förväntar oss att se 2030 baserat på policyer som infört före COVID-19. Detta överstiger rejält de utsläppsminskningar som skulle levereras i enlighet med ländernas ovillkorliga NDC, även om mer kommer att behövas för att uppnå +1,5 °C-målet.
  • En grön återhämtning skulle kunna minska utsläppen 2030 till 44 GtCO2e – inom utsläpps-intervallet som ger oss en 66 % chans att hålla temperaturen under +2 °C.
  • Åtgärder för prioritering inkluderar direkt stöd för nollutsläppsteknik och infrastruktur, minskning av fossila bränslesubventioner, inga nya fossil-anläggningar och att främja naturbaserade lösningar – inklusive storskalig återställning av landskap och återplantering av skog.

Hittills har öppningen för att använda återhämtningsåtgärder för att påskynda en grön övergång till stor del saknats. Om inte detta vänds kommer målen i Parisavtalet att glida längre utom räckhåll

  • Cirka en fjärdedel av G20-medlemmarna har uttryckligen avsatt andelar av sina utgifter, upp till 3 % av BNP, till koldioxidsnåla åtgärder.
  • För de flesta har utgifterna huvudsakligen medfört höga koldioxidutsläpp, vilket innebär att negativa nettoutsläpp erfordras eller neutrala utan att det märks några effekter på utsläppen.
  • Det finns dock fortfarande en betydande möjlighet för länder att genomföra koldioxidsnål politik och program. Regeringarna måste ta tillfället i akt i nästa steg av ekonomiska COVID19-åtgärder.

Det växande antalet länder som förbinder sig att nå NettoNoll-utsläpp vid mitten av århundradet är den viktigaste utvecklingen av klimatpolitiken 2020. För att förbli genomförbar och trovärdig måste dessa åtaganden dock omedelbart översättas till kraftfull politik och åtgärder på kort sikt och även återspeglas i ländernas NDC.

  • Vid tidpunkten för rapportens slutförande hade 126 länder som tillsammans motsvarar 51 % av de globala utsläppen av växthusgaser antagit, tillkännagett eller övervägt NettoNoll-mål. Om USA antar ett NettoNoll-mål 2050, vilket föreslås i klimatplanen Biden-Harris, skulle andelen öka till 63 %.
  • Även om utsläppsmålen NettoNoll är uppmuntrande, framhäver de en stor skillnad mellan målens ambition och den otillräckliga ambitionsnivån i NDC.
  • Fler länder måste utveckla långsiktiga strategier som överensstämmer med Parisavtalet, och nya och uppdaterade NDC måste överensstämma med utsläppsmålen för NettoNoll.

Sjöfarts- och flygsektorn, som svarar för 5 % av de globala utsläppen och växer, kräver också mer uppmärksamhet

  • Om de nuvarande trenderna fortsätter kommer sammanlagda internationella utsläpp från sjöfart och luftfart troligtvis att förbruka mellan 60 och 220 % av de tillåtna koldioxidutsläppen till 2050 under +1,5 °C-scenariot.
  • Förbättringar av teknik och drift kan förbättra bränsleeffektiviteten i transporter om de uppmuntras, men beräknad ökad efterfrågan innebär att detta inte kommer att leda till minskat fossilanvändande och absolut minskning av koldioxidutsläpp. Båda sektorerna behöver kombinera energieffektivitet med en snabb övergång från fossila bränslen.
  • Ytterligare policyer krävs för att driva förändringar i teknik, drift, bränsleförbrukning och efterfrågan.

Starkare åtgärder måste innefatta att underlätta, uppmuntra och kräva förändringar i konsumtionsbeteendet hos den privata sektorn och enskilda medborgare.

  • Cirka två tredjedelar av de globala utsläppen är kopplade till privata hushåll när de använder konsumtionsbaserad redovisning. Mobilitets-, bostads- och livsmedelssektorn bidrar med cirka 20 procent av livsstilsutsläppen.
  • Regeringarna måste möjliggöra och uppmuntra konsumenter att undvika hög koldioxid förbrukning. Möjliga åtgärder inkluderar att ersätta inrikes kortdistansflyg med järnväg, incitament och infrastruktur för att möjliggöra cykling och bildelning, förbättra energieffektiviteten i bostäder, standarder för förnybar energi från nätleverantörer och policyer för att minska matsvinn.
  • De sammanlagda utsläppen från den rikaste procenten av den globala befolkningen står för mer än dubbelt så mycket de fattigaste 50 procenten. Eliten kommer att behöva minska sitt fotavtryck med en faktor på minst 30 för att hålla sig i linje med målen för Parisavtalet.

Enligt UNEP är ”gapet” så här stort mellan vad länderna har lovat göra och vad som måste göras!

…och det förutsätter ändå att det skapas väldigt omfattande ”Negativa Utsläpp” (NET:s)

The baseline scenario estimates what would happen to global greenhouse gas emissions in the absence of any climate policies since 2005.
The current policy scenario takes into account all of the policies now in place, but assumes that no additional measures are undertaken.
The unconditional NDC scenario assumes that countries meet all of the climate pledges that have no conditions attached.
thefuture, resurs, EGR2020-Diagram
Under the conditional NDC scenario, it is assumed that countries achieve all of their climate pledges, including those with conditions.

If we want to prevent warming of 2°C by 2100, then we will have to make sure that our emissions output doesn’t exceed 40 gigatons of CO2 equivalent by 2030.

And to prevent 1.5°C of temperature rise by 2100, our total emissions will have to stay below 24 gigatons of CO2 equivalent

COVID-19

Även om COVID-19-pandemin kommer att medföra en minskning av CO2-utsläppen under 2020, kommer detta inte att föra världen närmare Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen i detta århundrade till långt under +2 °C och eftersträva max +1,5 °C.

CO2-utsläppen förutspås sjunka med ca 7 % 2020. Långsiktigt innebär dock denna minskning bara en nedgång på 0,01 °C av den globala uppvärmningen till 2050.

thefuture, resurs, EGR2020-COVID-effect

Mest relevant för klimatet är hur länder reagerar under åren efter 2020. Tidigare analyser har visat att utsläppen ofta ”återhämtar” sig efter kriser (Peters et al. 2012), även om återhämtningens karaktär beror på krisen. Eftersom COVID-19-krisen minskar, kommer utsläppen att återhämta sig, men hur långt och hur snabbt är högst osäkert och beror främst på hur olika regeringar agerar. Om stödpaketen i samband med COVID-19 fokuserar på att påskynda den pågående övergången till förnybar energi kan utsläppen fortsätta att minska beroende på hur stora och långsiktiga återvinningspaketen är.

Rapporterna finns här

2020

thefuture, Resurs, UN-EGR-2020

2019

thefuture, resurs, UN-EGR-2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

Share This