World Energy Outlook 2022

• Den globala energikrisen som utlöstes av Rysslands invasion av Ukraina har långtgående konsekvenser för hushåll, företag och hela ekonomier, vilket föranleder kortsiktig respons från regeringar såväl som en djupare debatt om hur man kan minska risken för framtida störningar och främja energisäkerhet. Detta är en global kris, men Europa är den främsta arenan där den utspelar sig, och naturgas står i centrum – särskilt under den kommande vintern på norra halvklotet

• Höga energipriser orsakar en enorm överföring av välstånd från konsumenter till producenter, tillbaka till nivåerna 2014 för olja, men helt utan motstycke för naturgas. Höga bränslepriser står för 90 % av ökningen av de genomsnittliga kostnaderna för elproduktion över hela världen, enbart naturgas för mer än 50 %. Kostnaderna för förnybar energi och koldioxid har bara spelat en marginell roll, vilket understryker att detta är en kris där energiomställningar är lösningen snarare än problemet

• Pris- och ekonomisk press gör att antalet människor utan tillgång till modern energi ökar för första gången på ett decennium. Omkring 75 miljoner människor som nyligen fått tillgång till el kommer sannolikt att förlora förmågan att betala för den, och 100 miljoner människor kan tvingas återgå till att använda traditionell biomassa för matlagning

• Det finns fortfarande en enorm osäkerhet kring hur denna energikris kommer att utvecklas och hur länge priserna på fossila bränslen kommer att förbli höga, och riskerna för ytterligare energiavbrott och geopolitisk fragmentering är höga. I alla våra scenarier leder prispress och svaga framtidsutsikter för den globala ekonomin till lägre energiefterfrågan än i förra årets Outlook

• Krisen ger ett kortsiktigt uppsving för efterfrågan på olja och kol när konsumenterna letar efter alternativ till högprisgas. Men de bestående vinsterna av krisen tillfaller lågutsläppskällor, främst förnybara, men även kärnkraft i vissa fall, vid sidan av snabbare framsteg med effektivitet och elektrifiering, t.ex. elektriska fordon

• I Stated Policies Scenario (STEPS) möts den globala efterfrågan på energi på omkring 1 % per år fram till 2030 sammantaget nästan helt av förnybara energikällor. Tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier, som Indien, ser ökningar inom ett bredare utbud av bränslen och teknologier, medan de enda källorna som visar tillväxt i avancerade ekonomier fram till 2030 är källor med låga utsläpp

• Kostnadsfördelarna med mogna ren energitekniker och utsikterna för nya, som väte med låga utsläpp, förstärks av Inflation Reduction Act i USA, Europas ökade satsning på ren energi och andra viktiga nya policyer. Resultatet är att turboladda den framväxande globala ekonomin för ren energi

• STEPS i denna Outlook är det första World Energy Outlook (WEO)-scenariot baserat på rådande policyinställningar som ser en definitiv topp i den globala efterfrågan på fossila bränslen. Efterfrågan på kol toppar under de närmaste åren, efterfrågan på naturgas når en platå i slutet av decenniet, och efterfrågan på olja når en höjdpunkt i mitten av 2030-talet innan den sjunker något. Från 80 % idag – en nivå som har varit konstant i årtionden – sjunker andelen fossila bränslen i den globala energimixen till mindre än 75 % till 2030 och till strax över 60 % i mitten av seklet. I Announced Pledges Scenario (APS) leder strävan att uppfylla klimatlöften fullt ut att efterfrågan på alla fossila bränslen minskar till 2030.

• Med förlusten av sin största exportmarknad i Europa står Ryssland inför utsikten att få en mycket minskad roll i internationella energifrågor. 2021 visar sig vara ett högvattenmärke för ryska exportflöden. Dess andel av internationellt handlad gas, som låg på 30 % 2021, sjunker till 15 % år 2030 i STEPS och till 10 % i APS. Importörer i Kina har aktivt kontrakterat för flytande naturgas, och det finns inget utrymme i Kinas beräknade gasbalans för ytterligare en storskalig pipeline från Ryssland.

• Energirelaterade CO2-utsläpp återhämtade sig till 36,6 Gt 2021, den största årliga utsläppsökningen någonsin. I STEPS når de en platå runt 37 Gt innan de sakta faller till 32 Gt år 2050, en bana som skulle leda till en 2,5 °C ökning av den globala medeltemperaturen år 2100. Detta är cirka 1 °C lägre än vad baslinjen antyder före Parisavtalet, vilket indikerar de framsteg som har gjorts sedan dess. Men mycket mer måste göras. I APS når utsläppen en topp i mitten av 2020-talet och faller till 12 Gt år 2050, vilket resulterar i en beräknad global mediantemperaturökning år 2100 på 1,7 °C. I scenariot för nettonollutsläpp år 2050 (NZE) faller CO2-utsläppen till 23 Gt år 2030 och till noll år 2050, en bana som är förenlig med att begränsa temperaturökningen till mindre än 1,5 °C år 2100.

• Planerade ökningar av den globala produktionskapaciteten för ren energi ger en ledande indikator på potentialen för snabba ökningar av utbyggnaden. När det gäller värmepumpar ligger nuvarande och planerad tillverkningskapacitet under de utbyggnadsnivåer som projiceras i APS. Men den aviserade globala tillverkningskapaciteten för elektrolyser och solcellsmoduler år 2030 är tillräcklig inte bara för att nå APS-utbyggnadsnivåer utan för att gå längre än dem.

• En gemensam punkt för varje scenario är den ökande andelen el i den globala slutliga energiförbrukningen. Från 20 % i dag ökar detta i varje scenario och når mer än 50 % i mitten av seklet i NZE-scenariot. Detta är förknippat med en enorm övergripande ökning av den globala efterfrågan på el – där huvuddelen av denna tillväxt kommer från tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier – och behovet av konstant vaksamhet från beslutsfattare för en rad risker för elsäkerheten, i synnerhet den ständigt ökande behov av flexibel drift av kraftsystem.

• Världen har inte investerat tillräckligt i energi de senaste åren, ett faktum som gjorde energisystemet mycket mer sårbart för den typ av chocker som sågs 2022. En smidig och säker energiomställning kommer att kräva en kraftig ökning av investeringsflöden för ren energi. Att komma på rätt spår för NZE-scenariot kommer att kräva en tredubbling av utgifterna för ren energi och infrastruktur till 2030, tillsammans med en förändring mot mycket högre investeringar i tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier.

WEO 2018