När sociala medier, nyhetsflöden och politiska utspel domineras av krig, konflikter, hårda ord, populism och förenklade fiendebilder hamnar social hållbarhet i praktiken på undantag. Den nämns ofta, den refereras gärna till, men får sällan (aldrig) det utrymme, den tyngd eller den långsiktighet som begreppet faktiskt kräver.

Politisk ideologi har blivit den nya formen av hållbarhetsförnekelse. I stället för att ifrågasätta vetenskapliga fakta direkt, görs motståndet mot hållbar utveckling allt oftare genom ideologiska argument, identitetspolitik och partipolära narrativ.

Det innebär att hållbarhetsfrågor inte längre diskuteras utifrån evidens, utan utifrån grupptillhörighet och politiska lojaliteter. Fakta filtreras genom ideologiska linser, vilket leder till polarisering, misstänkliggörande av vetenskap och en förskjutning där hållbarhetsfrågor reduceras till kulturkrig.

Den brittiska säkerhetsrapporten (MI6) som publicerades under hösten slår fast att global ekosystemkollaps är en direkt och akut säkerhetsrisk, inte enbart en miljöfråga.

Jag är inte motståndare till AI – jag är försiktigt optimistisk och använder det själv ibland – men jag är också skeptisk. Framför allt är jag skeptisk till den naiva, nästan religiösa tron att AI skulle vara lösningen på “allt”. Skeptisk mot alla som negligerar riskerna… Jag har tittat lite på några AI-relaterade risker/faror.

Styrs dina – eller ditt företags – hållbarhetsinsatser av ambitionen att göra minsta möjliga för att undvika kritik eller negativ publicitet? Eller handlar det om att inte sticka ut från branschkollegorna?
Om svaret är ja, då är ni sannolikt starkt präglade av det rådande ”hållbarhetsklimatet”.

Verksamheten hos banker, finansbolag, investerare etc. inom finanssektorn förväxlas ofta med att skapa värde. Inte minst vill aktörerna själva gärna framhålla detta. Men det är inte sant – De skapar inte värde, de bygger ”högar av pengar”. Pengar som, i den bästa av världar, kan användas för att skapa värde (Latent värde), men som lika ofta förstör värde.

Dagens marknadsekonomiska affärsmodeller och verksamheter, business-as-usual, är de modeller som under de senaste årtiondena har skapat det ohållbara samhälle vi nu lever i.
Lyft blicken – framtiden måste bygga på vetenskaplig grund, inte på påhittade marknadsekonomiska teorier!

Varför blir nästan ingenting bättre – i hållbarhetshänseende.

Det är inte hållbarhet eller olika EU-regler som skall integreras i affärsmodellen – det är företagens affärsmodeller som måste förändras så att de bidrar till ett välmående samhälle på en välmående planet.