Living Planet Report

2022-10-13

Living Planet Report är världens ledande vetenskapsbaserade analys av vår planets hälsa och påverkan av mänsklig aktivitet. Rapporten släpps vartannat år av WWF, med input från ledande experter och andra organisationer. Det är en hälsokontroll för vår planet som visar läget för den biologiska mångfalden och hur planeten mår, vilka hot den står inför och vad detta betyder för oss människor. I rapporten finns en beräkning som visar tillståndet för ryggradsdjuren i världen, om de har ökat eller minskat. Rapporten mäter förändringar inom tusentals olika populationer.

Living PLanet Report publicerades för första gången 1998.

Living Planet Index (LPI), som är själva kärnan i Living Planet Report, tar tempen på hur ryggradsdjuren mår och följer populationsförändringar över tid.

Studien omfattar i år nästan 32 000 artpopulationer, vilket är drygt 11 000 fler än 2020. Det är den största ökningen hittills av antalet populationer mellan två upplagor av denna rapport. Slutsatserna och rekommendationerna i Living Planet Report bygger på flera olika mått, varav en av de största är Living Planet Index (LPI), som mäter och bedömer drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. LPI började mätas 1970.

Budskapet är tydligt, krisen för den biologiska mångfalden är värre än någonsin. Men världens ledare kan vända trenden genom att agera kraftfullt i de pågående FN-förhandlingar där mål för biologisk mångfald sätts.

Det är lätt att förlora hoppet när ofattbara 1 miljon arter riskerar att försvinna och vår generation som styr nu fortsätter att förstöra för alla de kommande.

Vad säger Living Planet Report 2022?

Årets Living Planet Index visar att de studerade populationerna av ryggradsdjur, fåglar, fiskar, däggdjur, groddjur och kräldjur i genomsnitt minskat med hela 69 procent mellan 1970 och 2018.

De fakta som presenteras i årets Living Planet Report är tydliga.
Den press vi utsätter naturen för driver på en eskalerande naturkris. Denna kris undergräver naturens förmåga att tillhandahålla tjänster vi är beroende av, inklusive att begränsa och anpassa oss till klimatförändringar.

Det finns fortfarande tid att agera, men det är bråttom. Drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald är komplexa och det saknas en enkel mirakellösning på hur vi ska vända trenden. Det är därför desto viktigare att världen antar ett gemensamt globalt mål för naturen, för att vägleda och driva på så att regeringar, företag och samhället agerar.

Att över tid följa hur riklig förekomsten är av olika arter och deras populationer kan ge tidiga varningsindikatorer för ekosystemens allmänna hälsa och är en viktig faktor och pusselbit för att förstå hur våra ekosystem och biologiska mångfald mår på global nivå.

THE WORLD IS WAKING UP TO THE
FACT THAT OUR FUTURE DEPENDS ON
REVERSING THE LOSS OF NATURE
JUST AS MUCH AS IT DEPENDS ON
ADDRESSING CLIMATE CHANGE.
AND YOU CAN’T SOLVE ONE
WITHOUT SOLVING THE OTHER.
EVERYONE HAS A ROLE TO PLAY
IN REVERSING THESE TRENDS,
FROM INDIVIDUALS TO COMPANIES
TO GOVERNMENTS.

Carter Roberts, President and CEO of WWF-US

Markomvandling största hotet

WWFs rapport visar att markomvandling är det största hotet mot naturen och den biologiska mångfalden på land. Vi förstör något vi är helt beroende av. Människan överexploaterar och tränger undan naturen genom markomvandling som påverkar vår matförsörjning, tillgång till rent vatten, samhällsekonomin, vår hälsa och livskvalitet.

Med välmående ekosystem förbättras också våra möjligheter att begränsa klimatkrisen och dess effekter. Om vi inte kan begränsa uppvärmningen till 1,5 grader kommer klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald förvärras avsevärt. Varje tiondels grads uppvärmning påverkar människors och arters liv mycket negativt.

Utöver de hot som markomvandling och exploatering utgör, påverkas ekosystemen, arter och dess populationer alltmer av klimatförändringarna. Lyckas vi inte hålla uppvärmningen under 1,5 – 2,0°C kommer klimatförändringarna sannolikt framöver vara den dominerande drivkraften bakom förlusten av biologisk mångfald.

Sötvattenpopulationer drabbas hårdast

Övervakade sötvattenpopulationer har minskat med i genomsnitt 83 % sedan 1970, mer än någon annan artgrupp. Förlust av livsmiljöer och hinder för migrationsvägar står för ungefär hälften av hoten mot dessa populationer.

%

Nordamerika (-20%)

Nordamerika såg en nedåtgående trend från 1970 till 2000. Efter denna tidpunkt stabiliserades trenden innan den ökade från 2014 till 2018. Det är viktigt att notera att innan uppgifterna sammanställdes hade vilda djurpopulationer redan påverkats av mänsklig aktivitet i många decennier. Även om det är för tidigt att säga att antalet arter ökar avsevärt har det funnits några positiva tecken nyligen bland amfibie- och reptilpopulationer.

Förlust av Biologisk Mångfald

Europa -Centralasien (-18%)

Även om Europa och Centralasien såg den minsta registrerade regionala nedgången, måste man förstå att många arter redan var i ett utarmat tillstånd när data började sammanställas. Medan årets Living Pianet Index visar mer positiva trender bland fågel- och däggdjurspopulationer, minskar populationerna av groddjur, reptiler och sötvattenfiskar i genomsnitt.

Latinamerika och Karibien (-94%)

Nedgången i Latinamerika och Karibien är mycket större än i någon annan region, med en minskning på 94 % mellan 1970 och 2018. Nedgången ses över alla artgrupper som studerats men är mest djupgående hos sötvattensfiskar, reptiler och amfibier.

Afrika (-66%)

Afrika visar en konsekvent minskande trend från 1970 till 2017, med däggdjur och sötvattensfiskar som i genomsnitt vissar en kraftigare minskning än andra djurgrupper. Vissa populationer trotsar dock den globala trenden. Till exempel har populationer av bergsgorillor i Virungabergen vuxit till 604 individer – upp från 480, 2010 – trots år av civila oroligheter i området.

Asien – Stilla havet (-55%)

Asien och Stillahavsområdet visar en nästan kontinuerlig nedgång mellan 1970 och 2018, med en genomsnittlig minskning av övervakade populationer på 55 %. Nedgångar i alla artgrupper i denna region observerades. I södra och västra Australien till exempel minskade antalet australiska sjölejonvalpar med 64 % mellan 1977 och 2019, på grund av jakt, fångst i fiskeredskap eller annat marint skräp och sjukdomar.

Den globala dubbelkrisen

Vår planet är hotad. Det är en kris med dubbla orsaker – dels de ökade klimatförändringarna, dels den snabba förlusten av biologisk mångfald. Det är två sidor av samma mynt som orsakas av vårt ohållbara sätt att hantera planetens resurser. Vi måste hantera dessa kriser gemensamt och kan inte lösa den ena utan att lösa den andra. Vi behöver även ta hänsyn till andra utmaningar som att bekämpa fattigdom, säkra livsmedels- och vattenförsörjning, och driva på för god hälsa för alla och en mer rättvis värld.

Hur den biologiska mångfalden och de naturliga ekosystemen mår påverkar människors hälsa och ekonomiska försörjning i högsta grad. Biologisk mångfald är variationen av allt liv på jorden, bland alla levande organismer på land, i sötvatten och i haven.

Förstörelsen av livsmiljöer gör att vår planet inte kan dra kol från atmosfären och i många fall släpper ut mer kol som tidigare lagrats i träd eller i marken. Det gör att mer koldioxid kommer in i atmosfären och påskyndar den globala uppvärmningen. Klimatförändringarna börjar redan skapa synbara effekter i naturen, och om den genomsnittliga ökningen av den globala temperaturen tillåts gå över 1,5 grader kommer klimatförändringarna att bli ett allt större hot mot djurlivet.