Utsläpp på kredit…

av | mar 26, 2019 | Blogg

De senaste veckorna har erbjudandena med ”utsläpp på kredit” blivit alltmer påtagliga…

SAS köper klimatkompensation åt alla sina ”Bonus-kunder” (De som flyger mest). Flygbolaget BRA kontrar med annonskampanj om att de köper kompensation för alla sina kunder och tankar biobränsle mot ett litet tillägg. (”Miljöklass – Vi klimatkompenserar för alla flygresor – och för hela vår verksamhet!” – det verkar ju som att de knappt har något ”ekologiskt fotavtryck” alls…En hamburgerkedja köper kompensation för alla hamburgare de säljer.
En finansrådgivare i Stockholm köper kompensation för alla sina medarbetare. Man köper t.o.m. dubbelt så mycket för att ”vara på säkra sidan”.

C.O.R.S.I.A – hela flygbranschens (”FN-supportade”) superkompensations-upplägg ligger i startgroparna. Biobränsleutredningen (…den med ”jävsproblematik”) säger att upp till 30% av flygbränslet för de inhemska flygresorna kan lösas med biobränsle. (Men ingenting om ”resten”) I media diskuteras ”om” statliga myndigheter verkligen får lov att köpa klimatkompensation…

Företag och privatpersoner lockas att köpa klimatkompensation. Så att de skall kunna fortsätta flyga, köra SUV:ar, shoppa och konsumera. Klimatkompensationsföretagen hittar på det ena, vetenskapligt ytterst tvivelaktiga projektet efter det andra, som de sedan ”certifierar” enligt en uppsjö av tveksamma ”system” och tjänar med all sannolikhet en slant  ”för besväret”…

 …och ändå görs ju alla utsläppen fortfarande varenda dag, precis som innan! 

Ingenting ändras ”på riktigt”, koldioxidutsläppen bara fortsätter…

Väldigt få bryr sig på allvar om att sätta sig in i hur det hänger ihop. Att verkligen kontrollera om klimatkompensation alls fungerar, om det överhuvudtaget har någon vetenskaplig legitimitet. 
Istället har det blivit populärt och vanligt att framhålla att man först har ”gjort allt man kan” och sedan köper klimatkompensation för ”resten”. I väldigt många fall är det helt uppenbart att man inte ens försökt…!

Vem avgör att man gjort ”allt man kan? …företaget eller personen själv såklart!!

Nyligen uppmanade t o m en ganska ofta förekommande opinionsbildare till mer klimatkompensation.
En snabbtitt i de lättillgängliga offentliga uppgifterna visar att den aktuella personen sitter i styrelsen för ett företag som nästan uteslutande sysslar med ”klimatkompensation”. Ett företag som uppvisar en vinstmarginal på nära 28% – detta nämndes dock aldrig i ”artikeln”…

Samtidigt – Skolbarn och ungdomar demonstrerar i hundratusentals (över 1,5 milj.) på 2083 platser i 125 länder över hela jorden och på alla kontinenter. (inklusive Antarktis)

Kraven de ställer (Läs här) handlar om att de vuxna skall lyssna på forskarna och göra det som måste göras för att vi skall klara Parisavtalets målsättningar och rädda deras framtid.  #FridaysForFuture, #GretaThunberg 

Vad är det företagen inte förstår?

Finns det verkligen ingen etisk och anständig gräns för hur företag agerar för att kunna fortsätta sin business-as-usual? Inte ens när man genom sitt agerande helt uppenbart förstör förutsättningarna för oss människor, för våra barn och kommande generationers möjligheter att överhuvudtaget kunna leva ett bra liv på vår planet…
Vad hände med alla fagra löften om CSR – Corporate Social Responsibility – och hållbar utveckling…?

Är det OK att alltid skylla på någon annan, eller att ”Köpa sig fri”?

intervjun i Dagens Industri med SAS VD, Rickard Gustavsson, visar en del av den nonchalans och det hyckleri som en del företag och ledare i näringslivet uppvisar. Tvärtemot vad all vetenskap säger, så hävdar han att vi inte bör minska vårt flygande. Istället försöker han bagatellisera och vältra över ansvaret på passagerarna och att de skall ”bidra” till ett mer hållbart flygande;

”…ett kan vara att fundera över hur mycket bagage jag tar med mig på resan. Hur många kilo ska jag ta med ombord? Ska jag verkligen beställa taxfree-spriten och flyga den fram och tillbaka till Europa?…

Uttalanden som bl.a. Anders Wijkman kommenterar så här på twitter; ”…det visar att SAS-chefen antingen är korkad eller att han över huvud taget inte förstår vidden av flygets utsläpp.

För ett par veckor sedan kunde vi också läsa i media att Kastrups flygplats investerar fyra miljarder danska kronor i nya utbyggnader för att öka kapaciteten från 30 till 40 miljoner passagerare. (+30%) Nästan samtidigt redovisade socialdemokraterna en ny ”färdplan” för Arlanda, 46 miljarder SEK, med målsättningen att bli den största flygplatsen i Norden och fördubbla trafiken till 2050 (ca +7%/år). – Vad är det de inte förstår?

…och sedan alla de företag som hoppas få vara med och bygga ut allt och leverera tjänster och produkter till flygplatserna. – Knappt hinner nyheten ut förrän de i sociala medier berättar hur ”stolta” de är att få vara med i utbyggnadsprojekten. Alla deras fina föresatser om hur ”hållbara” de är, alla fina ord, beskrivningar av  hållbarhetskompetens och målsättningar i hållbarhetsredovisningar och framtidsstrategier är med ens som ”bortblåsta”… 

Beteendeforskning

Beteendeforskarnas analyser är entydiga. Om det går att ”köpa sig fri” så minskar förändringsbenägenheten.
Om ett företag kan köpa sig en ”grönare” image, så gör man det – det är ju långt mycket billigare än att förändra på riktigt. Dessutom väldigt nära business-as-usual… kan man sedan t.o.m höja priset lite…
(Om du bara lägger till några hundralappar, kan du ju flyga med ”gott samvete” – säger vem?)

Det har också påvisats otaliga gånger att; Om man sätter ett monetärt pris på miljökonsekvenser. Måste man också vara beredd på att en del människor och företag väljer att betala för att få fortsätta precis som förut…

Konsekvenser av bibehållna eller ökade ”utrikes transporter”

Baserat på Naturvårdsverkets utsläppsstatistik, har två framtidsscenarior jämförts avseende utrikes transporter. ”Business-as-usual” respektive ”Ingen tillväxt”. Samtliga övriga samhällssektorer har i jämförelsen förutsatts följa Sveriges åtaganden att minska sina utsläpp för att nå Paris-avtalets tvågradersmål. Ökningstakt i stil med ”Arlanda-utbyggnaden” ovan har inte medräknats…

OBS! Det spelar ingen roll om koldioxidutsläppen kommer från Fossila bränslen eller Biobränslen. Koldioxidmängden i atmosfären ökar oavsett utsläppens ursprung. Konsekvenserna är desamma och den tillkommande växthusgas-effekten för höghöjdsutsläpp måste dessutom adderas för att få en helt korrekt ”bild” av flygets andel av klimatpåverkan.

Utsläppstakt och ackumulerade utsläpp…

En företeelse de allra flesta inte alls verkar förstå är den fördröjning som finns mellan de aktuella koldioxidutsläppen, som sker just nu, och den ackumulerade mängden koldioxid i atmosfären.

Det är ju inte heller helt enkelt att verkligen förstå. Vetenskapliga data för hur den ”snabba kolcykelns” otaliga kretslopp kontinuerligt balanserar kolmängden (inkl. koldioxid) mellan atmosfären, hydrosfären och biosfären är otroligt mångfacetterade och innehåller mängder av sambandskedjor, kretslopp, tidsfördröjningar etc.

För att förenkla det riktigt, riktigt mycket, använde jag ett Excel-ark där jag förde in varje års utsläpp (sedan år 1900), baserat på historiska data från CDIAC. Varje års redovisade utsläpp minskades sedan (linjärt) i en takt så att kvarvarande mängd i atmosfären (av det ursprungliga utsläppet) efter 100 år blir ca 40%. (uppges till ca 30-40% i ett flertal vetenskapliga studier) För att sedan fortsätta att minska ännu långsammare.

Vid år 2020 lade jag, i Excelarket, till en funktion för att uppskatta (öka/minska) utsläppstakten för varje år fram till år 2100. Även dessa uppskattade årliga utsläppsvärden minskades sedan linjärt enligt principen ovan.

Genom att sedan testa att ”förändra” utsläppstakten i olika ”framtidsscenarier” fr o m 2020, får man en bild av hur de ackumulerade utsläppen i atmosfären påverkas.

OBS! Detta är en rent matematisk och väldigt förenklad bild av ackumulerade utsläpp. Naturen och klimatet är oerhört mycket mer sofistikerad och komplex…

Business-as-usual

Vad fortsatt ökande utsläppstakt, ”Business-as-usual” (+2 %/år) får för konsekvenser, behöver väl egentligen ingen ytterligare förklaring. Koldioxidhalten i atmosfären fortsätter att öka exponentiellt.
(Enda begränsningen är sannolikt när kostnaden för utvinning blir för hög)

Ingen ökning

 

Om vi bara lyckas bromsa utsläppen till dagens nivå, det vill säga ingen fortsatt ökning. Så innebär detta ändå att koldioxidhalten i atmosfären fortsätter att öka under väldigt lång tid framöver. (Bortom år 2100)

Detta är nästan exakt vad som sker vid s.k. ”klimatkompensering”. Utsläppet görs, samtidigt som man betalar någon annan för att inte göra motsvarande utsläpp… (Ingen reell minskning sker!)

Minskning -3% per år

 

En minskning på -3 % per år (tills vi når 0) innebär ändå att koldioxidhalten i atmosfären kommer att fortsätta öka och når sin ”peak” någonstans kring år 2050. För att sedan sannolikt vara tillbaka ungefär på dagens nivå vid sekelskiftet.

Minskning -7% per år

 

Vid en minskningstakt på -7 % per år (tills vi når 0) kommer koldioxidhalten i atmosfären att nå sin ”peak” någonstans kring 2035. För att sedan minska under dagens nivå.

Minskning -15% per år

 

Vid -15% minskningstakt (tills vi når 0) når koldioxidhalten i atmosfären sin ”peak” innan år 2030. För att sedan minska betydligt från dagens nivå.
Men inte ens i detta scenario kommer vi ner till noll före sekelskiftet.

Ingen hänsyn har tagits till inverkan från ev. ”tröskeleffekter” t.ex snabbt tinande permafrost…

Restmängden – NET – Negative Emissions Technologies…

Forskningen visar att under väldigt lång tid (>800.000 år) så har koldioxidnivåerna i atmosfären varierat mellan 180 – 300 ppm. ( 2019-03-18: 414,79 ppm, Scripps Mauna Loa )

Den ”säkra nivån” för att minimera temperaturhöjningen, har av forskarna bedömts ligga väl under 350 ppm.

Om vi inte kan komma ner under den ”säkra nivån” genom att radikalt minska våra utsläpp. Så måste ”restmängden” i atmosfären ”tas bort” eller ”bindas” på något annat långtidssäkert sätt.
(Jmf. kolcyklerna i faktarutan nedan.

Forskning kring negativa utsläppsteknologier pågår, men i dagsläget finns inga lösningar som kan skalas upp ens i närheten av den omfattning som behövs. Det finns i nuläget inte heller några som helst marknadsmässiga ekonomiska incitament för att driva på en snabb utbyggnad i den otroliga skala som skulle behövas.

…även när det gäller detta skjuter vi alltså över hela ansvaret på våra barn och kommande generationer… 

Biobränslen – korttidskredit…

…universalmedicinen!!?

I stort sett alla sektorer verkar anse att just deras energi/bränslebehov skall lösas genom att använda biobränslen, helt eller i någon omfattning. Det verkar ju hur enkelt som helst. Det verkar ju inte heller finnas någon övre gräns för hur mycket biobränsle som kan produceras – ett ymnighetshorn... 

Men ekvationen går inte riktigt ihop…

Koldioxidhalten i atmosfären är tveklöst den absolut viktigaste katalysatorn för stigande global medeltemperatur. Det går inte att hitta några forskningsresultat som redovisar någon skillnad i påverkan beroende på koldioxidens ursprung. Det är den ackumulerade totala mängden i atmosfären som räknas.

Det egentliga problemet är alltså inte bara varifrån koldioxiden som släpps ut i atmosfären härstammar. Problemet är hur länge den stannar och hur vi ”blir av med den” när den väl har släppts ut. 

En gran…
En gran tar upp koldioxid från atmosfären och binder under sin uppväxt ca 1 ton kol i stam, grenar, rötter etc. Det tar ca 70-100 år.
Om vi eldar upp granen så ger det lagrade kolet i granen utsläpp på, cirka 3,664 ton koldioxid, lika mycket som den tidigare tagit upp. 
Som allt annat i naturen är det ett slutet kretslopp. 

Om vi skall minska mängden koldioxid i atmosfären måste vi öka takten i upptaget/lagringen av koldioxid.
T.ex genom att plantera väldigt mycket mer träd (eller andra växter), låta dem växa och sedan låta dem vara, eller använda dem på ett sådant sätt att de kan binda och långtidslagra koldioxid – inte elda upp dem igen.

Forskningsrapporterna visar entydigt. Vi måste få ner de globala koldioxidutsläppen till nära noll senast vid mitten av seklet, för att klara tvågradersmålet.

Då fungerar det ju inte att t.ex elda upp en gran idag – utsläppet sker ”momentant” och ökar koldioxidhalten i atmosfären NU! Vi har inte tid att vänta de 70-100 åren det tar för en ny gran som planterats för att ersätta granen vi precis eldat upp, att växa upp och binda den mängd koldioxid som precis släpptes ut! 

Möjligen skulle en lösning där vi planterar 2 eller flera träd för varje träd vi eldar upp ”hinna” ta upp lika mycket som momentant släppts ut, inom det ”tidsfönster” vi har kvar för att klara tvågradersmålet… Naturligtvis förutsatt att vi sedan inte omedelbart eldar upp dem igen…

Faktaruta:

Kolcyklerna…

I ett tidigare blogginlägg ”Klimatkompensation ÄR nutidens avlatsbrev” försökte jag på ett förenklat och överskådligt sätt redogöra för den snabba och den långsamma kolcykeln.

Nu gör vi den ännu enklare – med en vattenbalja, se bilden nedan.

  • Från vattenkranen kommer hela tiden 10 liter vatten per timme.
  • I baljans botten finns ett hål. Genom hålet strömmar kontinuerligt 1 liter vatten per timme.

Fråga 1:  Vad händer med vattenmängden i baljan?

Om du byter ut vattenflödet ur kranen till ”koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen” som kommer från berggrunden (Litosfären). Ersätter baljan med ”atmosfären, hydrosfären & biosfären” och låter hålet motsvara den ytterst långsamma återföring av kol som sker tillbaka till berggrunden, genom bl.a sedimentering och karbonisering. Så motsvarar det grundprincipen för den långsamma kolcykeln.

Det normala kretsloppet från och tillbaka till berggrunden är oerhört långsamt. (Med undantag för ett och annat vulkanutbrott) Tidsskalan handlar om tusentals och miljontals år.

Vår förbränning av fossila bränslen under ”industrialismen”, och i synnerhet under de senaste 20-30 åren har i denna tidsskala skett väldigt, väldigt snabbt och är väldigt omfattande. Idag förbrukas t.ex mer än 100 miljoner fat olja per dag…(!)

Vad händer om vattnet i baljan cirkulerar – åskådliggörs i bilden här ovan med båtmotorn i baljan…

Fråga 2: Påverkar vattencirkulationen mängden vatten i baljan? 

Fråga 3: Påverkar båtmotorns varvtal mängden vatten i baljan?

I den snabba kolcykeln (baljan) sker kontinuerligt ett omfattande kretslopp ”cirkulation” av kol (bl.a. som koldioxid) mellan atmosfären, hydrosfären och biosfären.

Tidsskalan i den snabba kolcykeln varierar stort, från ”årstider” till kanske hundra eller några hundra år. Men den är i förhållande till ”den långsamma kolcykeln” väldigt snabb.

Vad händer om baljans storlek förändras – sista bilden…

Fråga 4: Påverkar baljans storlek (stor/liten) mängden vatten i baljan?

Kol förekommer i ett flertal olika ”tillstånd”; upplöst som koldioxid men också lagrad som ”bara” kol och i många kemiska föreningar tillsammans med andra ämnen. Beroende på ”tillståndet” kan kolet lagras på flera olika sätt, med olika varaktighet och koncentration. Till skillnad från ”vattnet i baljan” finns det alltså en viss varians i hur stor mängd kol den snabba kolcykeln kan ”rymma”. Men eftersom det är ett slutet kretslopp får alla förändringar som sker konsekvenser någon annanstans i kretsloppet.

 Summering:

  • Jorden är ett helt slutet kretslopp. Ingen materia lämnar eller kommer till planeten utifrån.
  • Det enda tillskott som jorden får ”utifrån” är solenergi.
  • Det enda som lämnar jorden är reflekterad solenergi. (…Plus en och annan raket och satellit)
  • Den totala mängden kol som finns på planeten är konstant (…Men finns i olika ”tillstånd”)
  • Kolmängden i den ”snabba kolcykeln” är helt beroende av hur mycket som tillförs- respektive bortförs från/via den långsamma kolcykeln. (Till- och från Litosfären)
  • Den snabba kolcykeln ”omfördelar” kontinuerligt stora mängder kol mellan Atmosfären, Hydrosfären och Biosfären. Mängden kol i den snabba kolcykeln är i det korta perspektivet ”konstant”, men förekommer i olika ”tillstånd”.

Illa eller ännu värre…

Det som är värst, är väl de som vänder bort blicken när hållbarhetsfrågan kommer på tal…

Eller kanske inte… De som faktiskt vet att det de gör inte är hållbart, men ändå fortsätter att göra det är ju ännu värre. Vi har en ytterst kort tidsrymd på oss för att vända utvecklingen. Alla former av undanflykter, förhalning eller ”nånannanism” är ett svek mot våra barn och kommande generationer.

Att man vet, blir ju ganska uppenbart när man t.o.m. försöker köpa sig fri. Varför skulle man ens göra det om man inte förstår sammanhanget och det egna ansvaret…

För att återigen citera klimatforskaren, professor Kevin Anderson:

”Offsetting is worse than doing nothing. It is without scientific legitimacy, is dangerously misleading and almost certainly contributes to a net increase in the absolute rate of global emissions growth!”

Undanflykten att man redan ”gjort allt man kan” håller inte – säg det till de mer än 1,5 miljon unga som demonstrerade runt om på planeten den 15 Mars, eller till dina egna barn – då förstår du kanske varför!

Vi behöver inte kompensera eller minska våra koldioxidutsläpp – vi måste SLUTA släppa ut! 

Nyhetsbrev

Anmäl dig med E-postadress för att få nyhetsbrev och blogg-inlägg från thefuture

Din prenumeration är nu registrerad! thefuture kommer att använda informationen du delger via detta formulär för att hålla kontakt med dig och för att skicka nyhetsbrev via e-post. Du kan när som helst ändra dina inställningar genom att klicka på "avregistrera/unsubscribe" längst ner i våra utskick, eller genom att kontakta oss på "info@thefuture.se". Genom att klicka på "Prenumerera" ger du ditt godkännande till att ta emot nyhetsbrev från oss.

Share This