Verksamheten hos banker, finansbolag, investerare etc. inom finanssektorn förväxlas ofta med att skapa värde. Inte minst vill aktörerna själva gärna framhålla detta. Men det är inte sant – De skapar inte värde, de bygger ”högar av pengar”. Pengar som, i den bästa av världar, kan användas för att skapa värde (Latent värde), men som lika ofta förstör värde.
Dagens marknadsekonomiska affärsmodeller och verksamheter, business-as-usual, är de modeller som under de senaste årtiondena har skapat det ohållbara samhälle vi nu lever i.
Lyft blicken – framtiden måste bygga på vetenskaplig grund, inte på påhittade marknadsekonomiska teorier!
Det är inte hållbarhet eller olika EU-regler som skall integreras i affärsmodellen – det är företagens affärsmodeller som måste förändras så att de bidrar till ett välmående samhälle på en välmående planet.
Hur duktigt ett företag är på hållbarhet, styrs inte av hur väl det uppfyller lagar och EU-regler om hållbarhetsredovisning, avlägsna mål om minskade CO2-utsläpp, placering på finansmarknadernas olika hållbarhetsindex eller galor som premierar den ”bästa hållbarhetsrapporten”.
Det styrs av hur väl ett faktabaserat hållbart förhållningssätt är integrerat i ”ryggraden” på företaget och alla dess medarbetare (Varför). Det manifesteras sedan av de handlingar man gör och de beslut man fattar. (Hur och Vad)
Ibland framförs åsikter om att; ”Vi kan inte bara berätta hur illa klimatkrisen är, det måste finnas med hopp också…”
Men om vi hela tiden skjuter den globala hållbarhets- och klimatkrisen framför oss genom att påstå att det fortfarande finns hopp, kommer vi ju aldrig att behandla krisen som den existensiella och akuta kris det är.
Hållbar utveckling kan aldrig genomföras med ett totalitärt eller auktoritärt synsätt. Ingen kan bestämma hur din hållbara utveckling skall genomföras. Det strider helt enkelt mot flera av grundprinciperna för social hållbarhet.
Att minska ”skadeeffekterna” är ju samma sak som att ge en alkoholist huvudvärkstabletter mot baksmälla – det minskar ”skadeeffekterna”, men har ju absolut ingen verkan på det grundläggande problemet – snarare tvärt emot.
Ibland dyker det upp en bild, ett citat eller en metafor som fångar det som man länge har funderat på. Trattmetaforen i FSSD-ramverket är precis en sådan.
Den åskådliggör förändringen som måste ske så att alla kan förstå.
Aldrig tidigare har vår överlevnad på den här planeten befunnit sig i ett mer utsatt läge! Utan att stärka vårt sociala system är det tveksamt om vi ”klarar det”!
Under de senaste åren har hållbarhetsredovisning enligt bl.a GRi och CSRD/ESRS* tagit företagsvärlden med storm. Företag släpper stolt årliga hållbarhetsrapporter, investerare förlitar sig på hållbarhetsranking och tillsynsorgan, bl.a EU, skärper kraven på hållbarhetsrapportering.
Rapporter, betyg och regler dominerar samtalet – men är detta verkligen vägen till en hållbar framtid?