5 saker du måste veta om Klimatkompensation

av | okt 21, 2020 | Blogg

En enkel fråga:

”Kan jag, genom att betala någon annan för att hen inte skall kasta skräp imorgon,
kompensera för min fortsatta nedskräpning idag?”

Du kanske tycker det är en enkel fråga, men det är precis det här de som förespråkar och säljer klimatkompensation påstår. Någon annan skall betalas för att inte släppa ut koldioxid, så att du skall kunna fortsätta…

Det handlar inte om att minska koldioxidutsläppen, i enlighet med Paris-avtalet eller IPCC:s rapporter. Det handlar om att du eller ditt företag skall få fortsätta släppa ut koldioxid. Samtidigt som ansvaret skall flyttas till någon annan, gärna långt borta så ingen ser och gärna någonstans där det det blir ”billigt” för dig…

Det handlar inte om att du eller ditt företag blir en ”NOLLCO2-utsläppare”. Dina skadliga koldioxidutsläpp fortsätter ju precis som förut. De påverkar vårt klimat precis lika mycket som innan.

Istället handlar det om att du, eller ditt företag, anser att just er livsstil eller verksamhet är så ”viktig” att den skall prioriteras före allt och alla andra och att ni dessutom skall undantas från ansvar. Det handlar om egoism.

…och för dig som gärna applåderar Greta Thunbergs enastående engagemang – klimatkompensation handlar inte om verklig handling, det handlar om; ”clever accounting and creative PR”, något som Greta har betonat vid nästan varje framträdande hon gjort… 

I den här artikeln har jag samlat 5 viktiga saker du måste veta om Klimatkompensation.

Det finns inga vetenskapliga bevis !

Koldioxid med fossilt ursprung som släpps ut i vår miljö (Atmosfären, Hydrosfären, Biosfären) stannar där i tusentals – miljontals år. Det är vetenskapligt bevisat!

Det finns, med ytterst få undantag*, inget vetenskapligt säkerställt sätt att göra ett utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung ogjort.

Ändå är det i princip detta kompensationsförsäljarna utlovar!

De påstår, utan att redovisa några vetenskapliga bevis och utan att ta något som helst eget ansvar, att de utsläpp du inte på annat sätt kan minska eller undvika, kan göras ”ogjorda” (kompenseras) genom att du köper klimatkompensation. Så kallade ”Carbon Emission Reductions” (CER) eller motsvarande.

Absolut grundläggande för att förstå det orimliga i deras påståenden. Är att man förstår grunderna för de två huvudsakliga kolcyklerna på vår planet och att man förstår de oerhört stora skillnaderna i tidsskalor för dessa cykler.

Kolcyklerna

Kol är universums fjärde vanligaste atomslag och finns i olika former och föreningar överallt på vår planet.
Allt liv vi känner till är baserat på grundämnet kol. Av detta skäl kallas alla molekyler, där kol- och väteatomer ingår, för organiska.

Det sker kontinuerligt en stor ”omflyttning” av kol i olika kretslopp mellan planetens olika ”sfärer”. Detta kallas i vetenskapliga sammanhang ofta för ”carbon-flux”. En ungefärlig omfattning av denna ”omflyttning” framgår av nedanstående bild. (Enheter: 1 GtC = 1 Gigaton Kol = 1 Miljard ton kol = ca 3,66 Miljarder ton Koldioxid.)

Kretsloppen kan delas in i två huvuddelar – den långsamma kolcykeln, med en ”omflyttningstid” på miljontals år och den snabba kolcykeln, med ”omflyttningstid” från ”årstider” upp till några hundra år.

thefuture, blogg, kolcyklerna
Den långsamma kolcykeln

Från Litosfären (Berggrunden) sker kontinuerligt en relativt liten och oerhört långsam (miljontals år) överföring av kol till den snabba kolcykeln. Överföringen sker främst via vulkanisk aktivitet och vittring. Från den snabba kolcykeln sker samtidigt en, lika liten och lika långsam, överföring tillbaka till litosfären, främst genom sedimentering (växtdelar som under stort tryck och väldigt lång tid pressas samman till kolrika lager i bergrunden) och karbonisering.

Den snabba kolcykeln

Mellan atmosfären, hydrosfären (hav och sjöar) och biosfären (allt levande, växter etc.) sker kontinuerligt en stor ”omflyttning” av kol. Ett exempel: växter tar upp stora mängder koldioxid på våren när alla blad bildas och fotosyntesen tar fart. På hösten avges sedan koldioxid när löven faller till marken och förmultnar. Omloppstiden i den snabba kolcykeln varierar från ca: en ”årstid” till några hundra år.

Den totala samtidiga mängden kol i den snabba kolcykeln har, i en geologisk tidsskala, varierat under jordens livstid. Med direkt kopplade konsekvenser på jordens klimat, temperatur och övriga förutsättningar.

Fossila bränslen och cementproduktion

När det, i början av industrialismen, upptäcktes att vi genom förbränning av kol, olja och gas kunde generera stora mängder energi till att bl.a. driva elkraftverk, fabriker och fordon. Så medförde detta samtidigt att vi skapade en ”genväg” från den långsamma till den snabba kolcykeln. En mänskligt skapad ”kortslutning” som sedan har vuxit närmast exponentiellt och idag utgör ett flöde som är nära 800 gånger större än det normala flödet mellan den långsamma och den snabba kolcykeln. (T.ex. använder vi i dag mer än 100 miljoner fat olja per dag)

Problemet: Det finns inget ”motsvarande” ökat returflöde av koldioxid från den snabba kolcykeln till den långsamma. Något som medför att den totalt ackumulerade koldioxidhalten i den snabba kolcykeln ökar i rask takt.
(De röda siffrorna i bilden ovan visar ungefär hur det årliga tillskottet av koldioxid med fossilt ursprung fördelas)

Konsekvenserna av den ökade koldioxidhalten är bl.a. klimatkrisen med den temperaturstegring som nu sker.

*/Undantag 1 - Direct Air Capture (DAC) + Karbonisering

Det finns idag ”småskalig” teknik som efterliknar naturens egna processer.
Teknik som fångar in koldioxid (CO2) direkt ur luften och med hjälp av en kemisk process och energi binder den i något som liknar ”kalksten”, som sedan kan lagras över väldigt lång tid.

Enligt en leverantör åtgår ca 2650 kWh energi för att ”binda” 1 ton CO2.

thefuture, blogg, climeworks

– En kubikmeter olja (fuel-oil) förorsakar utsläpp på ungefär 2.7 ton CO2
– En kubikmeter olja innehåller ungefär 38 Gigajoule energi = 10.555 kWh

Det innebär att ca 67% av energin i en kubikmeter olja åtgår för att ”binda” CO2-utsläppen som orsakas av en kubikmeter olja… (Oerhört ineffektivt!)

Om det kunde användas praktiskt på t.ex en bil, skulle du alltså behöva tanka 3 ggr mer för att kunna köra samma sträcka om du samtidigt skulle fånga in och ta hand om koldioxiden...

Priset för att med denna vetenskapligt säkerställda teknik binda ett ton CO2 är idag: ca 960€ = 10.034 Kr

Kostnaden för en Thailandsresa ToR (ca: 4 ton CO) ökar då med ca 40.136 Kr(!) om den skall bli ”klimatneutral”.

Enligt International Energy Agency (IEA) finns det idag (år 2020) en anläggning för DAC med lagring av koldioxid. Kapaciteten är ca: 50 Ton/år 

Knappast ett alternativ under överskådlig tid...

*/Undantag 2 - Carbon Capture and Storage (CCS, BECCS)

Med CCS-tekniken är det vanligaste att man tänker sig avskilja koldioxiden från industriella processer eller vid el-/värmegenerering och sedan lagra den genom att t.ex pumpa ner den i bergrum eller gamla ”tomma” oljekällor.
Processen påminner om ”Karbonisering”, se ovan. Men istället för att slutresultatet är ett fast ämne handlar det här istället om gas eller flytande gas.


thefuture, blogg, CCS-plant

Idag finns det bara ca 5 större* CCS-anläggningar i världen. De fångade 2019 tillsammans in högst 8 miljoner ton CO2. (Jmf. Sveriges totala utsläpp bara från avfallsförbränning 2019: 55,5 miljoner ton CO2e)
Ingen av anläggningarna tar koldioxiden från förbränning utan från kemisk processindustri.

*/ Enligt Global CCS Institute finns totalt ca 23 CCS-anläggningar. Med en total avskiljningskapacitet på ca. 39,4 miljoner ton CO2 per år. Av dessa är det dock bara fem anläggningar som har lagring av CO2 som sitt primära syfte. (En anläggning är av typen BECCS)

 Kapaciteten hos alla CCS-anläggningar motsvarar idag nästan exakt 1 promille av de globala CO2-utsläppen

I den här artikeln från 2020-01-29, ”Koldioxidlagring – drömmen som sprack”, från Sveriges Natur kan du läsa mer om CCS-tekniken. Om de mer än 42 CCS-projekten som hittills stoppats (t.ex har protester stoppat alla projekt i Tyskland, Danmark, Nederländerna.och om andra plus och minus för tekniken.
Här finns också länkar till artiklar om bl.a de stora osäkerheterna kring lagring mm.

Här finns även en rapport (2019) från Chalmers:  Avskiljning, transport och lagring av koldioxid i Sverige

Här är en artikel från Naturskyddsföreningen: Infångning och lagring av koldioxid.

Tekniken är ännu så länge mycket dyr. Mer än dubbelt så dyr som ny vindkraft exempelvis. I det Norska projektet för lagring av CO2, Northern Lights, nämns kostnadsnivåer på ca 5.000 SEK / lagrat ton CO2. (17 gånger högre än priset i den europeiska utsläppshandlen)

I flera olika studier pratas om en kostnad på 780 – 2600 SEK / lagrat ton CO2, inkl transport och lagring.

Kostnaden för en Thailandsresa ToR ökar då med ca 3.120 – 10.400 Kr(!) om den skall bli ”klimatneutral”.

Om CCS/BECCS-tekniken kan utvecklas till fungerande storskaliga anläggningar Så innebär detta inte på något sätt att lösningen är ”klar”.

För värme-/elproduktion är ju t.ex en absolut förutsättning att tillgången på bränsle inte är avhängig av fossilberoende ohållbara, ofta linjära materialflöden. (som t. ex. avfallsförbränning) Eller, när det gäller BECCS, att odlingen/skörden av biomassa inte äventyrar naturliga kolsänkor, artrikedom, matvaruförsörjning etc.

Gemensamt för DAC-, CCS- och BECCS-tekniken krävs ju dessutom, om tekniken fungerar, att den används för att minska den totala halten ackumulerad koldioxid i den snabba kolcykeln. Så att vi kan nå Paris-avtalet. Inte för att enskilda företag eller privatpersoner skall kunna fortsätta med, eller öka sina utsläpp.

Med tanke på tidsrymden vi har på oss för att minska koldioxidutsläppen till NOLL (max 10 -30 år) och att kommersiell drivkraft saknas. Är det osannolikt att CCS- och BECCS-tekniken, från en nivå motsvarande en promille av de globala utsläppen, kommer att ha någon avgörande betydelse...  

Olika tidsskalor – svårt att förstå?

Att i en nutid, som formats av kortsiktighet och snabba vinster, förstå eller ens ”ta in” att de naturliga kretsloppen och många av de grundläggande villkoren för vår existens opererar i en helt annan tidsskala. Verkar vara nästan omöjligt.

Om jordens ålder, ca 4,6 miljarder år, skulle motsvara 24 timmar – har det funnits människor på jorden i 4 sekunder!

De tidsskalor som nämnts ovan kan vara svåra att verkligen förstå.

Det har funnits människor på jorden under ca: 175.000 år. Men till och med den tidsrymden är väldigt kort om man jämför med den geologiska tidskala som gäller för den långsamma kolcykeln.

Den Geologiska tidsskalan

Den kol, olja och gas som vi använder idag är upp till flera hundra miljoner år ”gammal”. Mycket härrör från den geologiska tidsåldern ”Karbon” som inträffade för ca 300 – 360 miljoner år sedan. (Se bilden)

(Det är 2000 gånger [!] längre sedan än den tidsrymd då det funnits människor)

thefuture, blogg, Geological-Clock

Den industriella revolutionen började ca 1751. Det var också ungefär då som den storskaliga kolanvändningen började.
I mitten av 1800-talet startade sedan utvinningen av olja. Men det är framförallt från 1950-talet och framåt som den närmast exponentiellt ökande användningen har ägt rum. Merparten av all koldioxid med fossilt ursprung som släppts ut, till följd av mänsklig aktivitet, 51,5%, har släppts ut under de senaste 30 åren.
(ca 48,5% har släppts ut under under åren från 1751 till 1990.)

…30 år för att släppa ut något som det tagit 360.000.000 år att skapa…
…30 år i en tidsskala som omfattar 4.600.000.000 år…!

thefuture, blogg, Historiska Globala koldioxidutsläpp
Koldioxidutsläpp stannar länge i atmosfären

Genom att bl.a. analysera olika kol-isotoper har forskarna kunnat kartlägga hur länge koldioxid med fossilt ursprung stannar kvar i atmosfären.

Det visar sig att koldioxiden stannar väldigt, väldigt länge, se figurer. (Logaritimisk resp Linjär tidsskala)

100 år efter koldioxidutsläppet finns ca 75% kvar. Efter 1.000 år finns fortfarande ca 40% kvar och efter 10.000 år finns ca 25% kvar…!

Det innebär t.ex att av de ca 4 ton koldioxid som ”din” flygresa till Thailand genererar idag. Så kommer dina barnbarns barn fortfarande att få ta ”klimatkonsekvenserna” för ca 3 ton och t.o.m efter 30 generationer finns ”effekterna” från ca 1 ton ”kvar” i atmosfären…

thefuture, blogg, Kolatomer-över-tid
thefuture, blogg

Den här långsamma ”minskningstakten” är en direkt spegling av den oerhört långsamma takt som ”returflödet” från den snabba kolcykeln till den långsamma kolcykeln har.

Ledtid – tiden mellan orsak och verkan

Eftersom koldioxiden har så lång ”varaktighet” i atmosfären. Medför det också att det tar lång tid innan effekten av utsläppsminskningar får ”effekt”.

I figuren kan du se ungefär hur lång tid det tar från det att en förändring av utsläppstakten görs tills att den ackumulerade koldioxidhalten i atmosfären förändras.

(Kurvan är matematiskt framräknad så att 75% av ett utsläpp som sker idag finns kvar efter 100 år, o.s.v. Ingen hänsyn har tagits till ”tipping-points”, ev. förändrad upptagningstakt i naturen på grund av temperaturökning etc.)

thefuture, blogg, Ackumulerade CO2-utsläpp

Titta särskilt på kurva ”B” – den motsvarar en ”noll-ökning” av dagens utsläpp.
B-kurvan motsvarar med andra ord exakt det som kompensationsbranschen förespråkar;

Om ett utsläpp som någon gör idag verkligen kunde kompenseras så att det inte ger något ”bidrag” till ökningen, är detta precis vad som händer. Halten ackumulerade utsläpp i den snabba kolcykeln fortsätter, på grund av ”ledtiden”, att under överskådlig framtid öka i rask takt. Effekten för klimatet och miljön är fortsatt hög uppvärmningstakt.

Problemet: Om överföringen av kol från den långsamma kolcykeln till den snabba kolcykeln sker snabbare än vad returflödet sker, så kommer kolhalten i den snabba kolcykeln att öka – det är mycket enkel matematik.
Det enda realistiska sättet att minska kolhalten i den snabba kolcykeln är att minska tillförseln!

Äpplen är inte detsamma som päron…

All materia som finns på vår planet, har alltid funnits här. Ingenting kommer till utifrån och inget lämnar… Det enda som kommer utifrån till vår planet är solenergi. Det enda som lämnar vår planet är reflekterad solenergi.

”Omflyttning av kol inom den snabba kolcykeln löser inte problemet med det stora tillskottet av fossilt kol från den långsamma kolcykeln!”

Ändå är det i princip detta kompensationsförespråkarna utlovar!

Ofta påstår de att man genom olika ”projekt” kan ”flytta kol/koldioxid” mellan de olika sfärerna i den snabba kolcykeln och på så sätt bl.a. förändra mängden koldioxid i atmosfären. Det kan t.ex handla om trädplantering eller ”bevarande av skog/undvikande av trädavverkning”.

Rent teoretiskt, förenklat och ”bokföringsmässigt” på papperet ser detta kanske ”möjligt ut”.

Men eftersom naturens olika kretslopp hela tiden eftersträvar ”balans” och eftersom en ”omflyttning” inom den snabba kolcykeln inte alls löser problemet med det fortsatta ”tillskottet av fossilt kol från den långsamma kolcykeln” respektive ”avsaknaden av returflöde tillbaka till den långsamma kolcykeln”, så handlar det bara om kreativ bokföring.

Kretsloppen på vår planet är oerhört komplexa och sammankopplade. De har dessutom utvecklats och finjusterats över en tidsrymd/tidsskala som vi har svårt att ens förstå. Planeten har inga problem att hantera de ”störningar” vi förorsakar – den kommer att fortsätta sin strävan efter ”balans” och fortsätta sitt outtröttliga anpassnings- och förändringsarbete.

Problemet är att vi människor och de växter och djur som nu lever och frodas i det nuvarande klimatet inte har någon given plats i planetens strävan – vi är bara en ”parentes”.

Exempel på sk. ”kompensationsprojekt”

Här följer några exempel på vanligen förekommande, så kallade kompensationsprojekt. Ett par med fokus på kretslopp i miljön. Ett par som kan klassas som rent bokföringsmässiga ”dispositioner”.

Gemensamt för alla exemplen är att de inte överhuvudtaget addresserar grundproblemen. Vilket i praktiken innebär att de inte alls bidrar till att lösa klimatkrisen.

”Kompensation” – Trädplantering

Träd lagrar koldioxid under sin uppväxt och levnad, en tidrymd på, som allra mest, något hundratal år.

Under hela den perioden finns en rad risker, bl.a skogsbränder, stormar, angrepp av ohyra, torka, ålder, avverkning etc som kan medföra att trädet dör och att all lagrad koldioxid omgående återförs till atmosfären.

Man måste också ta med tidsaspekten – träd växer ganska långsamt.
Ett exempel: Du gör en flygresa ToR Thailand, vilket förorsakar ett direkt utsläpp på ca 4 ton koldioxid. Utsläppet görs på ca 22 timmar (Flygtid: 11h + 11h). Fyra ton koldioxid motsvarar ganska väl kolinnehållet i en fullvuxen gran. Det tar 80-100 år för granen att bli fullvuxen. Träd hinner m.a.o inte ta upp koldioxid i en takt som är förenlig med den takt som koldioxidutsläppen måste minskas om vi skall klara Parisavtalet…

På Gold Standards (En certifieringsorganisation som många kompensationsförsäljare framhåller som ”högsta kvalitét”) hemsida kan man läsa följande, se bild. Bilden visar ett utdrag av text från Gold Standards egen FAQ-sida, där man tydligt skriver att man ”övervakar” trädprojekten i upp till 50 år efter plantering.

Att påstå att man ”kompenserar” för ett utsläpp av koldioxid, med fossilt ursprung, som det tar flera tusen/miljoner år att återföra till den långsamma kolcykeln. Med en åtgärd (trädplantering) som övervakas i upp till 50 år, enligt ”leverantörens” egen uppgift. Är inte det ganska oseriöst/vilseledande? (Vem tar ansvar fr.o.m år 51?)

Ett annat välkänt certifieringssystem, Plan Vivo. Säger ingenting om hur länge man övervakar projekten på sin hemsida. Den enda tidsuppgiften som går att hitta är:

Projects undertake third-party verification within five years to ensure continued compliance with the standards, delivery of ecosystem services and strengthen project design…”

En tredjeparts-kontroll inom 5 år för att försäkra sig om att ett projekt överensstämmer med ”standarden”… och sen då? Ingenting om vad som händer efter 5 år eller därefter…

Utöver de uppräknade riskerna och tidsaspekten. Finns dessutom en lång rad frågetecken kring bl.a; monokulturer, biologisk mångfald, brandkänslighet, rättsliga frågor, besittningsrätt, ”land-grabbing”, påverkan på lokalsamhällen etc. Som är direkt kopplade till trädplanteringsprojekt. Frågor som även de måste betraktas i relation till tidsskala etc.

…och återigen; vem ansvarar för och garanterar att träd som dör eller avverkas, kontinuerligt långt in i framtiden (betydligt mer än 1000 år), ersätts med nya tills ditt utsläpp helt har ”kompenserats”?

”Kompensation” i träbyggnader
Ibland framförs argument om att ”långtidslagra” koldioxid/kol genom att bygga byggnader i trä. Ett ganska oseriöst (närmast ”tramsigt”) argument i sammanhanget. Oavsett om det är byggnaderna vid ”Horyu-Ji” i Japan (700-talet) eller kyrkboden i Ingatorp (1230-talet), så är de äldsta träbyggnaderna inte mer än ca 1300 år.

Ställ detta i relation till de tusentals/miljontals år det tar att återföra koldioxid till den långsamma kolcykeln…

”Kompensation” – undvika trädskövling

Befintlig växtlighet utgör stora ”kolsänkor” (t.ex: Amazonas, de boreala skogarna i Canada och Ryssland, vår svenska skog etc.) som binder avsevärda mängder koldioxid. En förutsättning är att dessa kolsänkor, som förenklat kan sägas vara nästan ”slutna kretslopp”, lämnas någorlunda ostörda. Om istället skogarna skövlas, frigörs stora mängder koldioxid som ytterligare ökar den snabba kolcykelns ”obalans”.

Redan idag bidrar avskogningen med utsläpp av ca 3,3 miljarder ton koldioxid/år. (se diagram under pkt. 1)
…och då härrör dessa siffror till tiden innan Bolsonaro tog makten i Brasilien…

Att betala för ”undvikande av skogsskövling” framförs ibland som ett sätt att ”kompensera” för utsläpp…

Hur tänker man då? På vilket sätt skulle ditt fortsatta utsläpp kompenseras av att du betalar någon så att hen inte hugger ner skog. Något som skulle både förorsaka ännu mer utsläpp och samtidigt minskar jordens kapacitet att lagra koldioxid?

Om du betalar för att undvika trädskövling bidrar du till att inte göra en redan dålig situation, ännu sämre. Det ger inte dig carte blanche för att fortsätta släppa ut ännu mer koldioxid – då går ju hela den ev. ”nyttan” förlorad.

Det finns ju dessutom, precis som vid trädplantering, en rad rättsliga frågetecken. Bl.a vem som har rådighet över marken, vem som ev. äger den, vad som händer vid ev. försäljning eller förändrad lagstiftning o.s.v.

Jämför detta (bildligt) med en ”utpressningssituation”. Vad förhindrar att någon framtida ägare, beslutsfattare eller rentav president ändå väljer att avverka skogen eller bränna ner den till förmån för annan lönsam odling, gruvdrift eller liknande? Eller för att tjäna ”politiska syften”.

…och vad hindrar att skogen likt det föregående exemplet drabbas av skogsbränder, ohyra etc – varvid hela det inneboende kolförrådet omedelbart överförs till atmosfären.

Precis som med föregående exempel finns ingen som helst garanti för ”permanens”.

”Kompensation” – ersätta fossil energi

Att ”förtidspensionera” fossil-baserad energialstring och ersätta den med förnyelsebara (flödande) energikällor är förvisso en bra åtgärd.

Men – den ger ju inte på något sätt dig eller ditt företag ”rättigheten” släppa ut motsvarande mängd koldioxid – då har ju hela nyttan omintetgjorts.

Planetens kretslopp är redan överbelastade av för mycket koldioxid. Att byta ut någon annans koldioxidutsläpp mot ditt koldioxidutsläpp förbättrar inte situationen överhuvudtaget. Det visar bara på en otrolig egoism.

Det är väl knappast så att någon stänger t.ex ett kolkraftverk för att utsläppen skall fortsätta i samma omfattning! I synnerhet inte när alla länder har antagit Paris-avtalet och förbundit sig att minska sina utsläpp.

Det är ju inte heller så att vårt klimat och vår atmosfär bryr sig speciellt mycket om var någonstans utsläppen sker. De reagerar ju bara på den totala ackumulerade mängden…

Med tanke på att en lång rad fossil-baserade kraftverk dessutom redan tvingats lägga ner av lönsamhetsskäl. Så framstår ju t.o.m. argumenten för ”kompensations-upplägg” som alltmer fossiliserade…
Artikel från UNFCCC; ”Renewables Beating Coal Competitors on Cost

”Kompensation” – förnyelsebar energi

Att bidra till finansieringen av ny förnyelsebar energi kan ju vara en bra investering.

I kompensationssammanhang framställs det ibland som att man, med hjälp av ”kompensationspengar” konkurrerar ut redan planlagd fossilbaserad energiförsörjning, som annars skulle byggts. 

Detta är ju ytterligare ett helt teoretiskt resonemang som kompensationsförsäljarna använder för att skapa försäljningsbara ”utsläppsminskningar” ur tomma intet. Hur skulle ett verkligt utsläpp någonsin kunna ”kompenseras” genom att undvika ett icke existerande/fiktivt utsläpp… (Science fiction?)

Kan man jämföra tillvägagångssättet med maffians metoder för beskydd?  ”…om du betalar slipper du att få stryk.”

Glöm inte heller de sekundära effekterna av ökad energitillgång.

Historien visar tydligt att ökad tillgång på energi alltid leder till ökad konsumtion av energi och ökad resursanvändning. (Kopplingen; tillgång på energi, välstånd, ökad konsumtion är vetenskapligt klarlagd)

Av rättviseskäl (se bl.a. de Globala Målen för hållbar utveckling) behöver vi hjälpa utsatta människor och samhällen att skapa bättre levnadsvillkor. Men om detta skall vara möjligt på en redan överutnyttjad planet. Innebär det att vi som står för överutnyttjandet samtidigt måste minska vår belastning så att det frigörs ”utrymme”.

Att, på en redan överutnyttjad planet, bibehålla sina egna utsläpp och samtidigt (genom så kallad ”kompensation”) finansiera åtgärder som sekundärt ”sannolikt” medför ökade utsläpp och ökad resursanvändning visar ju på bristande kunskap eller total likgiltighet inför kommande generationers behov.

Siffertrolleri och kreativ bokföring

Redan på mattelektionerna i första klass fick man ju lära sig att äpplen och päron inte är det samma. I ljuset av det, är det helt otroligt hur kompensationsföretagen, lyckas vilseleda privatpersoner och företag.
Hur de bl.a lyckas övertyga sina kunder att skogsprojekt är ”permanenta”. Eller att undvikande av planerade projekt kan användas som kompensation för verkliga utsläpp…

Lika otroligt är det att se hur privatpersoner och företag, i sin jakt på egna ”noll-utsläpp”. Kan spendera mängder av tid och resurser på att seriöst kartlägga och beräkna omfattningen av sina utsläpp. För att sedan helt bortse från elementär matematik och vetenskapliga bevis när de investerar, ibland avsevärda, summor i projekt som inte ens har grundläggande förutsättning att leverera. Projekt som dessutom helt saknar vetenskaplig grund.

Var finns den kritiska granskningen? Var finns kraven på vetenskapliga bevis?

T.ex kan man läsa att ett regnskogsprojekt (t.ex Madre de Dios i Peru) förhindrar att hundratusentals ton CO2 släpps ut varje år. De här ”teoretiskt uppskattade” CO2-ekvivalenterna säljer man sedan året efter till någon som då får ”carté-blanche” att släppa ut lika mycket. Detta medför att atmosfären får ta emot samma mängd koldioxid oavsett vilket…

Om blixten slår ner 10 minuter efter att CO2-ekvivalenterna sålts och regnskogen brinner ner, så släpps även den koldioxiden ut. Samtidigt som skogens fortsatta funktion som kolsänka reduceras eller förstörs under väldigt lång tid. Det samma gäller ju också om blixten slår ner 20 år efter att klimatkompensationen sålts, eller 50 år senare, eller 110 år…

Ett aktuellt, talande exempel är hur ”The North Complex fire” i Californien och ”Lionshead fire” i Oregon, just nu (Sept, 2020) ödelagt två stora skogsområden som ingår i Californiens offset-program för cap-and-trade kompensation. Länk

Problemet: Det enda vetenskapligt säkerställda i de exempel som redovisas ovan. Är det faktum att ditt utsläpp av koldioxid, det du tänkt kompensera för, verkligen sker! Det är också vetenskapligt säkerställt att så länge tillförseln av kol till den snabba kolcykeln är större än ”returflödet”, så kommer koldioxidhalten i den snabba kolcykeln att öka!

Egoism är ingen ”hållbar” egenskap…

Under mänsklighetens långa historia har de som lärt sig att samarbeta och improvisera mest effektivt alltid segrat” – Charles Darwin

Höjden av egoism; Att fortsätta med sina egna koldioxidutsläpp samtidigt som man betalar för ”kompensation” som helt saknar vetenskaplig grund.
…och sedan dessutom försöka vilseleda andra att tro på lögnen!

I vårt moderna samhälle kan ingen bli helt hållbar på egen hand. Vår livstil och vår konsumtion är så sammankopplad med vår omvärld att det inte är möjligt. Vi måste hjälpas åt. Det gäller både privatpersoner och företag.

Våra leverantörskedjor förgrenar sig över hela planeten och består av massvis av sammankopplade specialiserade mellanled. Våra beteenden formas av olika trender och ideal, som på samma sätt hämtar inspiration och sprids i en global skala. Världspolitik, handelsavtal och makroekonomi är intimt sammanlänkade och påverkar mycket av vår vardag.

Strukturförändringar

I samband med corona-pandemin har vi ju alla kunnat se att utsläppen av koldioxid i världen har minskat ganska rejält under några månader. (…även om de snabbt är på väg tillbaka upp igen).

Minskningen, som mest ca 17%, var ju en direkt följd av väldigt omfattande ”strukturella” och globala förändringar i samhället. Bl.a reseförbud, flygförbud och nerstängning av hela samhällssektorer.

Det ger en ganska bra bild av hur omfattande förändringar som krävs när vi, fram till år 2030, skall halvera koldioxidutsläppen. För att sedan helt eliminera dem senast år 2050.

Vi lyckades, på grund av en pandemi, minska våra koldioxidutsläpp med 17% under en dryg månad. Vetenskapen visar tydligt att vi behöver minska våra utsläpp med minst 15% varje år fram till 2050, för att klara tvågradersmålet…

Men vad är det som hindrar oss…?

  • Stora förändringar tar tid – det tror jag alla förstår och inser.
  • Ingen strukturell förändring sker om inte någon tar initiativet – det tror jag också att alla förstår.

Hur skall då dessa stora förändringar komma till stånd? Om det i samhället skapas och sprids myter om att var och en bara behöver göra de förändringar som är ”enkla” att göra och att man så snart det ”tar emot”, istället för att anstränga sig ännu hårdare och söka samarbete etc. för att få till verklig förändring. Kan välja att köpa sig ”frihet” från ansvar?
Vad händer om dessutom priset för denna ”fiktiva frihet” är lågt och risken att bli ”ertappad” är låg?

I stort sett alla de företag som redan idag ivrigt påstår, och annonserar, att de är klimatneutrala eller rent av klimatpositiva. Baserar detta på klimatkompensation i någon omfattning.

Det innebär i praktiken att de först räknat fram sina koldioxidutsläpp och kanske gjort vissa minskningar. Sedan betalat för något som helt saknar vetenskaplig grund och därefter dessutom valt att aktivt vilseleda sina kunder och andra intressenter.

De väljer alltså egoistiskt ”Jaget före Laget” och kortsiktig ekonomisk vinning före hållbar utveckling.

NOLL-intresse skapar Ointresse…

Hur tror du att samhället påverkas om privatpersoner och företag, istället för att PÅ RIKTIGT minska sina koldioxidutsläpp. Väljer att köpa sig fria från ansvar, men ändå påstår att de är ”klimatneutrala”?

Tror du möjligheterna att nå tvågradersmålet och minska klimatkatastrofens konsekvenser förbättras? Läs mer…

thefuture, blogg, Den-nya-EGO-trenden

…nyligen såg jag att flera av företagen som håller på med klimatkompensation och dessutom påstår att de är ”klimatneutrala” har startat en gemensam sajt. Det är bra. Det gör det ju lite enklare att känna igen och upptäcka de företag som medvetet vilseleder oss konsumenter.

Netto-Noll Utsläpp

”Carbon neutral”, ”Klimatpositiv”, ”klimatneutral”, ”Net zero”, ”Nettoutsläpp”, ”NollCO2”, ”Netto Noll klimatavtryck” – kärt barn har många namn.

Detta är kanske en av de mest framträdande ”Ego-trenderna” just nu.
Företagen nästan slåss om att vara först med att, på egen hand, vara ”klimatneutrala”. (…och ja det står Ego-trend, inte eko-trend)

Gemensamt för alla begreppen är att de inte ställer några krav på att fossila (eller andra) koldioxidutsläpp måste vara NOLL.

Hela ”netto-noll” begreppet utgår från att någon annan, gärna någon annanstans, skall sluta eller avstå från att släppa ut. Så att du kan fortsätta.

Samtidigt är vetenskapen oerhört tydlig med att vi måste minska de totala utsläppen av koldioxid till noll, senast 2050. Om vi överhuvudtaget skall ha någon chans att klara tvågradersmålet.

Inlåsningseffekten

En annan effekt som ofta förbises är den så kallade inlåsningseffekten.

När t.ex. flygindustrin nu satsar på riktigt storskalig klimatkompensation genom sitt CORSIA-program i ett försök att motverka minskat flygande av hållbarhetsskäl. Påverkar detta inte bara själva flygbranschen.

Genom att vilseleda sina kunder så att de skall tro att klimatkompensation verkligen fungerar. Låser man in ohållbara beteenden och affärsupplägg.

En av konsekvenserna är t.ex att konferensresmål och semesterresmål som är väldigt beroende av flygresenärer inte nås av effekterna från det oundvikligen minskande flygresandet, utan fortsätter att investera och satsa i sin verksamhet. Istället för att påbörja sin förändring till en hållbar verklighet och de nya beteenden detta medför.

thefuture, blogg, Autopilot

På samma sätt låser ju flygbolagens agerande in företagens utveckling av affärer, leverantörskedjor och organisation. Naturligtvis ser organisationen av en del företags uppbyggnad och affärsupplägg olika ut beroende på om flyg är ett ”tillgängligt alternativ” eller inte… 

Det finns ett grundläggande feltänk kring frågan om klimatkompensation. Med tanke på det akuta behovet att radikalt minska våra utsläpp räcker det inte att bara uppnå någon slags balans i den enskilda aktiviteten.

Problemet: Utsläppen av koldioxid måste upphöra så snabbt som möjligt, eftersom tillförseln av kol till den snabba kolcykeln är större än ”returflödet”. Enkel matematik. Att betala för ”kompensation”, som även om det skulle fungera, bibehåller utsläppen på samma höga nivå. Löser inte problemet. Däremot bidrar myten om att ”klimatkompensation  fungerar” till att de omfattande och snabba strukturförändringar som krävs. Blir fördröjda och att utvecklingen av ny teknik och nya beteenden ytterligare försenas.

Mördande reklam…

”Allting kan man sälja med mördande reklam – kom och köp konserverad gröt…”
Alla har kanske inte hört Ulf Peder Olrogs visa om mördande reklam, men den har väl aldrig varit mer aktuell!
Att missbruka människors oro och känsla för miljön och deras eventuella brist på kunskap i miljöfrågor, för egen vinning. Är ju inte bara djupt oetiskt, det strider ju t.o.m mot näringslivets egna regler för hederlighet och vederhäftighet.

Marknadsföringen kring klimatkompensation har blivit alltmer aggresiv och normaliserad. Den får också allt oftare ett inslag av något som närmast liknar arrogans. Det är nästan som om många företag tror att de har hittat ”pandoras ask” – universallösningen som gör att nuvarande affärsmodeller och business-as-usual inte alls behöver förändras.

Klimatkompensation framställs allt oftare som något ”självklart”. Något som inte behöver försvaras eller vars verkliga funktion och nytta inte ens behöver bevisas. Detta trots att det inte finns några vetenskapliga bevis…

En del företag använder det aktivt i sin marknadsföring och sprider det vitt och brett. Antagligen för att skapa en image som ansvarstagande och ”hållbar”. Andra är mer lågmälda och redovisar det bara i sin hållbarhetsredovisning eller döljer det bakom en lång rad begrepp som; ”Klimatneutral, Klimat-positiv eller Netto-utsläpp”. (Läs mer här)

Men kom igen nu, hur svårt kan det vara?

Kompensation skulle, även om det fungerade, inte alls innebära någon minskning av de globala koldioxidutsläppen. Själva ”grundkonceptet” för kompensation är ju att kvitta ett utsläpp mot att ett annat inte görs.

Om man googlar ”Kompensera” så får man veta att det bl.a. betyder: Ersätta, Uppväga, Gottgöra, Utjämna och Balansera.

Det man istället påstår när man säger att man klimatkompenserar, är alltså:

”- JA, vi vet att vi släpper ut koldioxid som är skadligt för miljön. Men vi tänker inte sluta.
Vi betalar bara så att någon annan får ta ansvaret för våra handlingar…” 

Det man inte säger är att den där ”någon annan”, i slutändan är våra barn och kommande generationer.

Okritiska anhängare…

Nyttig idiot” – fenomenet

Om man verkligen vill att någonting skall vara sanning så minskar förmågan att ta till sig kritik och att ifrågasätta om fakta verkligen stämmer. Den rationella förmågan konkurreras ut av den emotionella.

Detta används flitigt vid marknadsföring av av klimatkompensation.
Ofta kompletteras t.ex ofullständiga eller komplexa fakta om kompensationsprojekt med andra påstådda sociala fördelar, för att ytterligare tilltala vår emotionella beslutskapacitet.

thefuture, blogg, Klimatkompensationsmatte

…vem vill inte hjälpa andra människor till ett drägligare liv!

 

”Om en lögn upprepas tillräckligt ofta blir den sanning”

Detta är ju en metod som inte bara används av fullfjädrade lögnare. (som t.ex en välkänd Amerikansk president…)
Den förekommer också flitigt när det gäller klimatkompensation. Säljare av kompensation ”korsrefererar” gärna och citerar andra säljare och certifieringsorganisationer, ofta med ekonomiska intressen i branschen.

Man pekar också gärna på andra som redan köpt kompensation, gärna stora aktörer. Utan att på något sätt redogöra för om dessa har gjort någon form av seriös vetenskaplig granskning…

På senare tid har det dessutom blivit allt vanligare att man tar hjälp av sociala medier för att nå nya kunder. Det är ju välkänt att människor lättare litar på någon de känner. (emotionell koppling) Om då en bekant delar eller gillar information om klimatkompensation, kanske för att själv framstå som mer ”hållbar”. Så ökar chanserna att hen’s vänner utan att kritiskt granska fakta (det är ju en bekant – inte skulle väl hen ljuga...) får en okritiskt positiv inställning till kompensation. Efter några delningar och ”likes” så har lögnen helt plötsligt blivit sanning…

Handen på hjärtat – hur ofta granskar DU om vetenskapen bakom det din vän säger, verkligen stämmer…?

 

En kolossal lögn…

Om inget av ovanstående fungerar så kan man ju alltid ta till ett annat propagandaknep; ”Berätta en lögn som är så kolossal att allmänheten utgår ifrån att ingen skulle ha mage att ljuga så stort.” – Ett propagandaknep som, historiskt, använts i stor, och ohygglig, skala.

Ett exempel på detta är ju hur man om och om igen, okritiskt refererar till FN:s system för klimatkompensation: Clean Development Mechanism (CDM) som ett ”rigoröst system” för klimatkompensation. FN är ju trots allt FN. Ingen har väl mage att ljuga om en så stor och seriös aktör…

En del anser alltså fortfarande att alla de graverande brister som framkommer i den fristående och obundna vetenskapliga analysen av FN:s system som gjorts av Öko-Institut (Tyskland) tillsammans med INFRAS (Schweiz) och Stockholm Environment Institute. På uppdrag av EU-kommissionen och som bl.a ligger till grund för DN:s artikel ”FN:s system för klimatkompensation sågas – bara två procent av projekten sannolika att fungerainte föranleder någon grund för tveksamhet. Utan fortsätter att referera till det som ”ett rigoröst system”…

Beteendevetenskap

Ofta när det diskuteras om klimatkompensation kommer påståendet att de som kompenserar också gör andra åtgärder för att minska sina utsläpp. Åtgärder som kompensationsförsäljarna gärna påstår att de inte hade gjort annars, och som därför skulle bevisa att klimatkompensation fungerar som någon form av ”insteg” till fortsatta åtgärder.

Detta är helt påhittade orsakssamband. Utan någon form av trovärdig, vetenskaplig bevisning.
Ett lite underligt argument kan tyckas. I synnerhet som de flesta kompensationsförsäljarna själva gärna framhåller att man först skall minska sina utsläpp, innan man ”kompenserar”…

Det är ju också underligt att man i detta sammanhang inte alls tar upp alla de tillfällen där företag väljer ”klimatkompensation” som en av sina huvudlösningar. T.ex ComHem, Kronägg, Wasa knäckebröd, flygbranschen (CORSIA) och mängder med andra.

Det finns t.o.m. kompensationsförsäljare som refererar till egna kundundersökningar som ”bevis”. Undersökningar där de frågat sina egna kunder om de gör något annat för att minska sina utsläpp. Undersökningar som helt saknar vetenskaplig relevans och som inte ens uppfyller de mest grundläggande kraven för en vetenskaplig analys – t.ex att fastställa/kartlägga kausalitet.

Tänk efter lite; ”Om den du redan köper kompensation av, som också framhåller att man skall minska sina utsläpp innan man köper kompensation, frågar dig om du gör något annat för att minska dina utsläpp – vad skulle du svara…?”

Kausalitet
Kausalitet, eller orsakssamband, innebär en form av nödvändighet i relationen mellan empiriska fenomen. Om kausalitet råder mellan två fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkan. Relationens nödvändighet uttrycks i vetenskapliga lagar som i sin tur bygger på naturlagarna.

Vanliga antaganden inom naturvetenskapen är dels att verkan inte kan föregå orsaken, dels att allting har (minst) en orsak.

Men…

…om nu klimatkompensation skulle vara ett så kraftfullt verktyg för att få människor och företag att ändra sina beteenden och, på riktigt, minska på aktiviteter som förorsakar koldioxidutsläpp. Är det ju lite konstigt att inte samma teknik används när det gäller andra missbruksproblem.

…Har du slutat röka, det visste jag inte?

Jodå – nu är man ”NETTO-NOLL rökare!”
Förr rökte jag 20 cigaretter om dagen, men 
nu har jag minskat med 12 stycken och för de
åtta sista köper jag rökkompensation…”

Visst låter det löjligt – och ändå är det i princip samma sak som klimatkompensation…

Läs mer och se filmen om ”otrohets-kompensation” nedan.

thefuture, blogg, Sluta-Röka

SMOKE NEUTRAL

Tre fantastiska erbjudanden för att kompensera för ditt rökande och köpa ”Smoke-Emission-Reduction” (SER)

CHEAT NEUTRAL

Se filmen om Cheat Neutral, som skapade en möjlighet att kompensera för otrohet. Filmen som till och med nådde det brittiska parlamentet.

Problemet: När företag och personer försöker framställa sig som ansvarsfulla eller hållbara, genom att betala för någonting som saknar vetenskaplig grund och sedan kallar det för ”lösningar”. Så är det inte bara en lögn. Det är också ett svek mot våra barn och kommande generationer.

Lyssna till vetenskapen!” är mantrat som Fridays for Future, Greta Thunberg och väldigt många engagerade människor och forskare upprepar gång på gång.

Reklamen fungerar dessutom ”avtrubbande”. Om allt fortsätter nästan precis som innan och företagen fortsätter vilseleda konsumenterna att tro på ”lösningar” som saknar all vetenskaplig grund. Då kan ju konsumenterna börja tro att förändringen till ett hållbart samhälle, utan koldioxidutsläpp, går mycket snabbare än vad vi kunnat ana och att nästan ingen förändring av Business-as-usual eller våra beteenden, behövs.

Ingenting kan vara mer fel.

Slutord

Hur hamnade vi här…?

Alla vetenskapliga fakta, från en helt enig forskarkår, visar att vi omgående måste sluta släppa ut mer koldioxid. Det gäller oavsett var koldioxiden har sitt ursprung.  Planetens naturliga kretslopp klarar helt enkelt inte att hantera mer utan att konsekvenserna blir riktigt stora, katastrofala!

Att fatta ett genomtänkt beslut om Klimatkompensation

Bolin Centre Climate Arena Policy Brief | November 2020
Alasdair Skelton, Prof. i Geokemi och Petrologi, skriver;

”Sammanfattningsvis är det viktigt att vi ändrar vår inställning och sättet vi tänker på när det kommer till klimatkompensation.

Vi behöver jordens fulla kapacitet för att tillhandahålla naturliga klimatlösningar (såsom skogsåterställning, bevarande av våtmarker
och bindning av kol i marker) i sin helhet för att reparera de skador vi redan utsatt atmosfären för.

Det betyder att vi inte kan använda samma lösningar för att klimatkompensera. Istället måste vi som individer, politiker och organisationer se handlingar som avlägsnar kol från atmosfären (utan att förstöra ekosystem) som investeringar i vårt framtida klimat, inte som ett tillvägagångsätt för att fortsatt utsätta vår atmosfär för skador”.

Med denna kunskap som grund. Väljer ändå en del, både privatpersoner och företag, att istället försöka lämpa över sitt ansvar på andra genom att betala för någonting som helt saknar vetenskaplig grund. Man betalar för någonting som, även om det skulle fungera, inte på något sätt uppfyller vetenskapens slutsats – att vi måste sluta med utsläppen.

Ansvarslösheten mot medmänniskor, våra barn och kommande generationer är bedövande!

…och sedan väljer man att försöka vilseleda alla andra.

 

PS!
Det här kom inte med…

Jag bara lägger det här i eftertexten, så får du fundera själv över moralen i en del personers och företags agerande…

 

  • Opinionsbildaren som, tidigare bl.a. inom ramen för en politisk ”think-tank”, försöker påverka samhället och som gärna, utan att nämna sina ”kopplingar”, uttrycker sitt stöd för klimatkompensation. Samtidigt som hen är direkt involverad i kompensationsbranschen bl.a som styrelseledamot…
  • Kompensationsföretaget som ”frontar” med en artikel om en vetenskapligt verifierad metod för att återföra koldioxid till den långsamma kolcykeln. (Se undantag 1, ovan) Men som nogsamt ser till att inte redovisa kostnadsnivån. Samtidigt som man på hemsidan ”klumpar ihop” den vetenskapligt verifierade metoden med en andra metoder (som är helt utan vetenskaplig verifiering) och säljer kompensation som saknar vetenskaplig evidens för <190 Kr/ton.
    (I detaljhandeln kallas väl sånt för ”lockpris”, i sociala media ”clickbait”)
  • Företrädaren för ett kompensationsföretag som gärna syns på sociala medier i samband med aktuella frågeställningar och därigenom försöker öka ”trovärdigheten” för bolaget och de tjänster man säljer. Men som i ett annat forum stolt påtalar; ”Vi försöker hitta så effektiva klimatprojekt att investera i som möjligt för våra användare och ligger i dagsläget på 40 kr/ton…(2018)
  • Kompensationsföretaget som erbjuder kostnadsfri klimatrådgivning samtidigt som man ivrigt påtalar att den klimatpåverkan du inte lyckas reducera kan kompenseras via företagets olika upplägg. Man påstår t.o.m. ”Att sänka företagets klimatpåverkan och att kompensera det du inte kan sänka är två parallella spår. (?!)”
    (Ingenting i livet är ”gratis”.
     Om någon påstår det så betalar du ”någon annanstans” )
  • Kompensationsföretagen som för att ta höjd för den ”osäkerhet” som de uppenbarligen anser finns med de olika projekten (!?) Rekommenderar sina kunder att dubbla inköpen av kompensation, så att det finns ”marginal”.
    Hur nu dubbelt av något som är ”osäkert” (och saknar vetenskaplig evidens) skulle bli säkrare…?

Nyhetsbrev

Anmäl dig med E-postadress för att få nyhetsbrev och blogg-inlägg från thefuture

Din prenumeration är nu registrerad! thefuture kommer att använda informationen du delger via detta formulär för att hålla kontakt med dig och för att skicka nyhetsbrev via e-post. Du kan när som helst ändra dina inställningar genom att klicka på "avregistrera/unsubscribe" längst ner i våra utskick, eller genom att kontakta oss på "info@thefuture.se". Genom att klicka på "Prenumerera" ger du ditt godkännande till att ta emot nyhetsbrev från oss.

Share This