Inom budgeten – eller gränslösa utsläpp…?

av | Maj 4, 2018 | Blogg

!!VARNING!! Den här artikeln är baserad på vetenskapliga fakta som kan påverka ditt samvete !!VARNING!!

Alldeles nu i dagarna nåddes vi av informationen att månadsmedelvärdet för CO2-halten i atmosfären för första gången har passerat 410 ppm nu i April. Det har aldrig varit så högt under människans livstid…

Ibland kan man ju undra lite varför budget och bokslut är så viktigt inom ekonomin, men verkar vara helt oväsentligt när det gäller miljö och hållbarhet…

Ganska ofta när man tittar i hållbarhetsredovisningar, ser hållbarhetsrelaterad marknadsföring eller läser information och nyheter som har hållbarhetsanknytning, så förekommer det siffror avseende CO2-emissioner. Men emissions-siffrorna är nästan aldrig relaterade till någonting, utom kanske till föregående års emissioner, ibland till den ekonomiska omsättningen eller möjligen till ”normalutsläppen” från en personbil – men aldrig till någon ”budget”…

Ett inte helt ovanligt förhållningssätt verkar vara att; ”om man bara redovisar siffrorna, så räcker det” (!?) – då spelar den totala utsläppsmängden ingen roll – ”jordens kapacitet är gränslös”…?

thefuture, Blogg, Silence, Don't tellIbland förekommer det till och med hållbarhetsredovisningar där man inte ens redovisar sina CO2-emissioner, med hänvisning till att de inte är ”väsentliga för hållbarheten” – ur ägarnas eller de övriga intressenternas synvinkel…!
… har man då överhuvudtaget förstått vad hållbarhet handlar om eller varför vi har ett Parisavtal, eller en klimatlag…?

Vid ett tillfälle har jag till och med hört en representant för ett företag säga att; ”…man skall inte redovisa de totala utsläppen utan istället relatera dem till en produkt eller tjänst – hur skall man annars kunna fortsätta sin planerade tillväxt…

Nyckeltal för koldioxidutsläpp relaterade till föregående år, benchmarking mot branschkollegor eller till ”normalutsläppen” från en personbil kan naturligtvis fungera för att avläsa sin egen inkrementella förbättring, men om man inte relaterar dem till målet, till utmaningens verkliga omfattning, säger det ju väldigt lite!

...men Hallå…!

Det gäller Budgeten för mänsklighetens möjlighet till fortsatt liv på den här planeten…!

Låt oss gemensamt gå igenom siffrorna och utsläppsbudgeten och försöka förstå hur det hänger ihop!

Utsläppsbudget

När Bill McKibben den 19 Juli 2012 publicerade artikeln ”Global Warming’s Terrifying New Math” i Rolling Stone Magazine, redovisade han hur forskarna med hjälp av de mest avancerade klimat-datormodeller som finns, hade räknat fram en budget för hur mycket CO2 vi kan släppa ut fram till ungefär mitten av seklet och ändå ha en någorlunda rimlig chans att hålla klimatets temperaturökning till max +2 °C vid sekelskiftet.

I IPCC-rapporterna har man sedan redogjort för en lång rad olika scenarier och genomfört en mängd olika klimatsimuleringar för att ytterligare säkerställa och vidimera vetenskapliga fakta.

CO2 i atmosfären

Globala emissioner

2012: 35.470.891.000 (+ 1,8 %)
2013: 35.837.591.000 (+ 1,0 %)
2014: 36.138.285.000 (+ 0,8 %)
2015: 36.138.285.000 (+ 0,0 %)
2016: 36.138.285.000 (+ 0,0 %)
2017: 36.861.050.700 (+ 2,0 %)

(Ton CO2)

Baserat bl.a. på IPCC:s senaste ”Assessment Report (AR5) ¹ ² och Världsbankens statistik för emissioner får vi nedanstående globala budgetsiffror:

(”Sannolikhet” är IPCC:s bedömning av ”chansen” att klimatsimuleringarna klarar +2°C-målet.)

¹ IPCC, Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA (Cambridge University Press, 2014); SPM Table 1.

² IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland; Table 2.2.

Global utsläppsbudget 2018 – 

”80%”
Sannolikhet

Miljarder Ton CO2e

”66%”
Sannolikhet

Miljarder Ton CO2e

”50%”
Sannolikhet

Miljarder Ton CO2e

Antal år…

Forskning och klimatmodellering från bl.a. IPCC visar väldigt tydligt att om vi skall ha någon chans att nå två-graders målet, så måste de globala emissionerna av koldioxid som förorsakas av mänsklig aktivitet minska till nära noll någon gång i mitten av det här seklet.

Det ”egentliga” målet är att koldioxidhalten i vår atmosfär måste sjunka och stabiliseras (helst < 350 ppm) någon gång kring sekelskiftet – en nivå som ger förutsättningar för en max temperaturökning på ca +2 °C – för närvarande (Mars 2018) ligger koldioxidhalten på ca 410 ppm och trenden är ökande.
(Länk till Mauna Loa Observatory – The Keeling Curve)

Tidsaspekten är väldigt viktig! Koldioxidutsläpp har en långvarig påverkan (>1000 år) på halten koldioxid i atmosfären. Vi måste därför få ner utsläppen så fort som möjligt, så att planetens naturliga koldioxid-kretslopp kan börja återhämta sig…

Antal År (till 2050)

Människor på planeten…

De allra flesta människor jag träffat tycker att alla människor har samma ”värde”, samma rättigheter och skall ha samma möjligheter att leva ett gott liv på jorden.

Det stämmer ju väldigt väl med FN:s ”Mänskliga rättigheter

Just nu växer jordens befolkning med ca. 226.000 personer/dag.
(82.400.000 personer/år) Prognosen är att jordens befolkning kommer att öka med i storleksordningen 3 miljarder fram till mitten av seklet, och enligt FN:s senaste rapporter kanske befolkningsmängden t.o.m. passerar 13 miljarder vid sekelskiftet. Läs mer HÄR

Miljarder människor (2018)

Personligt fördelad utsläppsbudget 2018 – 

… Nu har vi en global utsläppsbudget, en tidsram och mängden människor på planeten – då kan vi räkna fram en personligt fördelad utsläppsbudget…

Om vi räknar in den (ofrånkomligt) växande befolkningen och förenklat antar att befolkningsmängden vid mitten av ”beräkningsperioden” ökat med ca. 1,5 miljarder till 9,1 Miljarder och sedan fördelar den totalt tillgängliga utsläppsbudgeten jämlikt på dessa människor (den sk. Egalitära principen) så blir varje persons andel:

”80%”
Sannolikhet

Ton CO2e / Person

Kg CO2e / Person, år

”66%”
Sannolikhet

Ton CO2e / Person

Kg CO2e / Person, år

”50%”
Sannolikhet

Ton CO2e / Person

Kg CO2e / Person, år

Med tanke på att vi måste ner till till nära noll-utsläpp någon gång i mitten av det här seklet och sannolikt kommer att minska utsläppen successivt, så är genomsnittlig utsläppsnivå inte speciellt relevant annat än som jämförelsesiffra…
Den kommer ju att vara högre i början, men måste ner till nära noll – och stanna där…

… Jämför gärna siffrorna t.ex med utsläppen från en flygresa ToR Thailand (ca 5.796 Kg*) eller ToR Stockholm-Göteborg (ca 246 Kg*) så får du en ”känsla” för utmaningens allvar…

*/ Inkl. höghöjdseffekter, ozonbildning och andra effekter

”Medel-Svenssons” utsläpp, idag…

Det finns flera olika sätt att beräkna och summera CO2-emissioner. De tre vanligaste huvudprinciperna är Territoriella utsläpp (utsläpp inom landets gränser), Produktionsbaserade utsläpp (utsläpp från svenska aktörer) respektive Konsumtionsbaserade utsläpp. Läs mer – HÄR.

När man räknar på globala emissioner, så fungerar det ju bra att använda de uppgifter som finns för territoriella utsläpp. Summerar man alla länders utsläpp, så får man ju de totala utsläppen på planeten oavsett vem som är ”förorsakande” och oavsett hur varor, tjänster och människor transporteras runt på planeten.
(Möjligen kan det finnas lite osäkerhet med den ”internationella potten” – utsläpp som sker i ”ingenmansland” typ. internationell flygtrafik och sjöfart mm)

Men så fort man vill bryta ner siffrorna på enskilda regioner, länder eller människor för att kunna härleda orsakerna och hitta lösningar till utsläppen blir det mer komplicerat.
Om man t.ex tittar på Sverige, så är ju väldigt mycket av det vi konsumerar tillverkat någon annanstans – d.v.s. utsläppen sker inte i Sverige. Detsamma gäller utrikesresor mm. Läs mer i Naturskyddsföreningens artikel – HÄR, och i Naturvårdsverkets statistik – HÄR.

thefuture, Blogg, Orsak&VerkanDet mest relevanta sättet att härleda emissionerna är att titta på ”grundorsaken” till att de sker. Alla mänskligt genererade utsläpp orsakas av att vi gör något, t.ex. konsumerar varor och tjänster, gör en flygresa, kör bil o.s.v.

Exakta siffror för konsumtionsbaserade utsläpp är ganska svårt att sammanställa. Det finns så många systemgränser, leverantörskedjor och andra samband som komplicerar det. Utsläppen sker ju dessutom många gånger indirekt och i många olika led. Ex; För en T-shirt börjar det ju med utsläpp i samband med odlingen av bomullen, vid frakten av bomullen, energi till spinnerier och tillverkningsindustrier, frakten av det färdiga plagget, energi till butikens belysning o.s.v.

Men det finns ganska väl underbyggda data som kan användas.

CO2-emissioner 2015
Konsumtionsbaserat

Inom Sverige*: 36.547.273 Ton

Utanför Sverige: 68.464.568 Ton

Totalt: 105.011.841 Ton

*/ Inkl. export = 53.755.000 Ton

För att kunna jämföra utsläppsdata med ”utsläpp-budgeten” använder vi konsumtionsbaserade utsläppsuppgifter för 2015 enligt ovan.
Sveriges folkmängd vid utgången av 2015 var 9.851.017 personer. Detta ger då en genomsnittlig utsläppsnivå på ca 10.660 Kg CO2e/person.

Per person har vi alltså CO2-emissioner, som idag är flera gånger högre än budgeten! Fortsätter vi släppa ut med den här takten har vi svenskar förbrukat hela vårt resterande budgetutrymme inom 4 – 9 år! 

Konsumtionsbaserade
Utsläpp – Sverige

Kg CO2e / Person, år

Som ytterligare jämförelse så ligger världsgenomsnittet för CO2-emissioner på ca 4.812 Kg CO2e / Person, år
Variation
En person i Västeuropa ”orsakar” i snitt utsläpp på ca 10-13 ton koldioxid per år medan befolkningen i vissa fattiga länder släpper ut så lite som 0,1 ton per år. Det ska jämföras med den rikaste procenten i USA som släpper ut i snitt 318 ton koldioxid årligen. Globalt sett står tio procent av jordens befolkning för hela 45 procent av världens sammanlagda utsläpp enligt en ny studie av ekonomerna Thomas Piketty och Lucas Chancel.
Miljöbov eller Miljöhjälte – Kolla din egen budget!
Du kan kontrollera och få en uppfattning om ditt eget klimatavtryck genom att t.ex fylla i Klimatkontot, Min Klimatpåverkan eller WWF:s Klimatkalkylatorn (…undvik ”önsketänkande”…)

Privat resp. offentlig konsumtion
Ungefär två tredjedelar av våra utsläpp kommer från hushållens konsumtion och en tredjedel kommer från offentlig konsumtion och investeringar (bl.a. investeringar i byggnader, maskiner, boskap och värdeföremål).

Utsläppen från hushållens konsumtion fördelar sig enligt figuren.
De största privata utsläppen kan framförallt kopplas till flygresor, köttkonsumtion och fordonstransporter

Företagens ”andel”…

…vad kom först – hönan eller ägget…

När man räknar på konsumtionsbaserade utsläpp så är det lätt att ”anta” att vi personligen är ensamt ansvariga för alla utsläpp, men så ”enkelt” är det ju inte. Hela vårt samhälle samverkar ju på otroligt många olika sätt. T.ex så bygger mycket av vår konsumtion på ”tillgång och efterfrågan”, där ansvaret för utbudet vilar gemensamt på både producent och konsument. Konsumtionen drivs på av kraven på tillväxt o.s.v.

Ibland när man läser hållbarhetsredovisningar och marknadsföring kan man nästan få intrycket att det skulle finnas någon ”extrakvot” som är till bara för företag och som företagen själva kan förfoga över efter eget tycke och smak. Men gör man den enkla ”räkneövningen” ovan är det väl ganska tydligt – det finns ingen extrakvot!

Företagens direkta koldioxidutsläpp och de utsläpp som de förorsakar såväl uppströms som nedströms i leverantörskedjan ingår i siffrorna ovan och tar alltså i anspråk delar av den tillgängliga budgeten.

Detta är också en av anledningarna till att man som organisation eller företag aldrig kan säga att miljökonsekvenserna av verksamheten är ”oväsentliga” – ALLT hänger ihop – vad som kan anses vara en liten konsekvens för det ”stora” företaget, kan vara en betydande konsekvens för samhället och/eller den enskilde konsumenten…

Territoriella* utsläpp 2015
Tusen Ton CO2e

Inrikes transporter: 17.828
Industri: 16.630
Jordbruk: 6.864
El och Fjärrvärme: 4.710
Arbetsmaskiner: 3.540
Lösningsmedel och prod.anv: 1.464
Avfall (bl.a deponier): 1.402
Uppvärmning bost. & lokaler: 1.317
Totalt: 53.755
*/ utsläpp inom landets gränser

Ett ”urval” av utsläpp – 2015
Tusen Ton CO2e

Vägtrafik: 16.711
Järn- och Stålindustri: 5.796
Jordbruksmark: 3.262
Mineralindustri (exkl. metaller): 3.197
Raffinaderier inkl. distr: 3.060
Djurs matsmältning: 3.001
Avfallsförbränning: 2.414
Inrikes flygtrafik: 511
Inrikes sjöfart: 370
Järnvägstrafik: 46

De 10 största utsläpparna (2017)
Tusen Ton CO2e (Fossilt)

Luleå Kraftvärmeverk: 2.174
Cementa AB, Slite: 1.601
Preemraff, Lysekil: 1.583
SSAB, Oxelösund: 1.530
SSAB EMEA AB, Umeå: 1.294
Borealis Krackeranläggning: 641
St1 Refinery: 522
LKAB, Kirunagruvan: 478
Preemraff, Göteborg: 461
Värtaverket, Stockholm: 448

Budgetavstämning

Nu vet vi ganska detaljerat hur stor Sveriges andel av planetens utsläppsbudget är och vi vet hur stora våra nuvarande utsläpp är – dags att göra en avstämning.

Enligt SCB senaste befolkningsprognos, kommer Sveriges befolkning vid mitten av ”beräkningsperioden” (2034) att vara ca 11.586.364 personer. Om vi ”förenklat” tillämpar den egalitära principen, enligt ovan, för detta antal personer, så blir Sveriges utsläppsbudget enligt följande:

För att övergripande räkna fram erforderlig minskningstakt kan vi ju utgå från ”dagens” konsumtionsbaserade CO2-emissioner, ca 105 miljoner ton enligt ovan.

 

Sveriges utsläppsbudget 2018 – 

”80%”
Sannolikhet

Miljoner Ton CO2e

”66%”
Sannolikhet

Miljoner Ton CO2e

”50%”
Sannolikhet

Miljoner Ton CO2e

Erforderlig minskningstakt, från dagens utsläppsnivå, för att uppnå Parisavtalet och uppnå
nära-noll utsläpp av CO2 vid mitten av seklet – samtidigt som vi håller oss inom ”vår budget”.

%

Minskningstakt / år

%

Minskningstakt / år

%

Minskningstakt / år

Slutsats…

Om vi alla i Sverige; organisationer, företag och privatpersoner, minskar våra CO2-utsläpp med 8 – 20 % per år, varje år från och med i år fram till ca 2050, så finns det en bra chans att vi klarar vårt åtagande enligt Parisavtalet, vår beslutade klimatlag och vårt bidrag till att hålla planetens temperaturökning under +2 °C.

Men vi måste börja NU – om vi väntar 5 år, har budgeten med 80% sannolikhet att klara målet redan förbrukats och minskningstakten för att nå det enligt någon av de båda andra ”sannolikheterna” ökat till 22% respektive 15%…

”…att vara en del av problemet eller en del av lösningen…”

Vill du veta mer om hållbarhet på riktigt – kontakta thefuture®

Nyhetsbrev

Anmäl dig med E-postadress för att få nyhetsbrev och blogg-inlägg från thefuture

Din prenumeration är nu registrerad! thefuture kommer att använda informationen du delger via detta formulär för att hålla kontakt med dig och för att skicka nyhetsbrev via e-post. Du kan när som helst ändra dina inställningar genom att klicka på "avregistrera/unsubscribe" längst ner i våra utskick, eller genom att kontakta oss på "info@thefuture.se". Genom att klicka på "Prenumerera" ger du ditt godkännande till att ta emot nyhetsbrev från oss.

Share This