Kompensationsbluffen

av | aug 16, 2019 | Blogg

 Idag…

…såg jag ytterligare 8 företag som ”stolt” proklamerade att de kompenserade för sina CO2-utsläpp… 

…läste jag ett inlägg på sociala medier om ett ganska stort fastighetsbolag som lovade att de, nu under hösten, skall börja klimatkompensera för utsläppen som kan relateras till deras förvaltning av fastigheter… 

…såg jag en ”influenser” som konstaterade att: ”Hon minsann klimatkompenserade för sina flygresor… 

…läste jag att Shell just nu erbjuder ”klimatkompenserad” bensin och diesel, i Nederländerna (se nedan)…

…läste jag att både SAS och BRA-Flyg inkluderar klimatkompensation direkt i vissa av sina flygresor…

…berättade en gruppmedlem, i en grupp på sociala medier, att de under veckan som gått, haft besök av en dörrförsäljare som erbjöd ”klimatkompensation” med försäljningsargumentet att man för så lite som några få kronor per dag kunde kompensera för de utsläpp man förorsakade…(?)

…dök det upp ytterligare en ”kompensationsförsäljare” med fokus på kompensation av privatpersoners livsstil.  

Samtidigt finns det ingen vetenskaplig legitimitet för att klimatkompensation fungerar, snarare motsatsen!

”You don’t listen to the science, because you are only interested in solutions
that will enable you to carry on like before…”

– Greta Thunberg

Vad är det som driver en del företag och enskilda människor att titta åt andra hållet eller blunda. När forskarna och vetenskapen otvetydigt* konstaterar att vi radikalt måste minska våra globala utsläpp inom en väldigt kort tidsrymd. Om vi överhuvudtaget skall klara +1,5 °C och +2,0 °C målen. Inte kompensera/bibehålla – minska! 

Vad är det som gör att en del medvetet väljer att vilseleda, fördröja och låsa fast människor och företag i ohållbara beteenden? Vad är det som gör att en del företag och privatpersoner villigt betalar pengar för åtgärder som saknar vetenskaplig legitimitet och verklig nytta. Istället för att investera i framtiden…? 

Är det för att man saknar kunskap, inte orkar sätta sig in i frågan? Eller är de så fixerade vid ”Business-as-Usual” att de enda ”lösningar” de är intresserade av, är ”lösningar” som möjliggör att de kan fortsätta som förut?

 

 Vad är det de inte förstår…?

   */ Det råder konsensus kring den globala uppvärmningen och mänsklig påverkan hos >97 % av världens forskare. Vad gäller de övriga 3% ( förnekarna ) – läs en översiktlig sammanfattning av resultatet från den senaste forskningen kring många av deras ”alternativ-teorier” HÄR och i den vetenskapliga bakgrundsartikeln HÄR. 

Vad är det de inte förstår med ”Enkel Matematik”…

För att uppnå ”kompensation” i utsläppsekvationen måste ett utsläpp av CO2 till atmosfären motsvaras av att lika stor mängd CO2 tas bort från atmosfären – ganska enkelt! 

+1 Kg CO2 – 1 Kg CO2 = 0

 

Koldioxidutsläppet du vill kompensera för, det sker i verkligheten här och nu – det råder ingen tvekan om!

Alltså är det mängden som samtidigt måste tas bort för att ”kompensation” skall ske, som är själva frågetecknet!

Koldioxid som skall tas bort ur atmosfären måste tas bort eller ”bindas” permanent, baserat på den snabba kolcykelns tidsskala. (Den tidsskala som gäller för utsläppet som görs – det handlar om hundra – kanske tusen år)
Det får inte heller finnas någon risk för framtida ”läckage” tillbaka till atmosfären inom den tidsrymden. För då ”faller” ju hela kompensationsidén.

När det gäller kompensation för koldioxid av fossilt ursprung. (Kol, Olja, Gas) Så krävs ju dessutom, om kompensation skall ske, att koldioxiden tas bort ur den snabba kolcykeln. (Atmosfären, Biosfären, Hydrosfären) Eller att den binds permanent baserat på den ”fossila” långsamma kolcykelns tidsskala. (Även här gäller ju tidsskalan för utsläppet som görs. Om det har fossilt ursprung – handlar det om tusentals – miljontals år)

Annars sker ju ingen egentlig kompensation. Eftersom den snabba kolcykeln (Atmosfären, Biosfären, Hydrosfären) med alla sina känsliga och sammanlänkade kretslopp, då ändå tvingas hantera ett påtagligt (ohanterligt stort) överskott av koldioxid, under väldigt, väldigt lång tid framöver. 

Läs mer om kolcyklerna i de här tidigare artiklarna: Utsläpp på kredit…,  och Klimatkompensation ÄR nutidens avlatsbrev

Egentligen skulle ju den här artikeln kunna sluta här. Men låt oss, med de här fakta som grund, ta en snabbtitt på ett par av de vanligaste typerna av  ”kompensationsprojekt” som kompensationsförmedlarna erbjuder:

Trädplantering

Trädplantering är, med ovanstående insikt ytterst tveksamt som ”kompensation”. Träd kan angripas av skadeinsekter, brinna upp, fällas av stormar eller avverkas för annan användning. Varvid all koldioxid som bundits upp när trädet växer återigen frigörs.

Trädets egen livscykel innebär ju också att; när trädet dör och förmultnar så återförs den bundna koldioxiden återigen till atmosfären. För att kompensation verkligen skall kunna tillgodoräknas, med hänsyn till koldioxidens långa varaktighet i atmosfären, måste flera ”generationer” av träd planteras i obruten följd, så att koldioxiden binds under tillräckligt lång tid.

Ibland kan man i rapporter läsa att en trädplantering har tagit upp XX ton CO2 redan under de första åren…
Ur ett kompensationsperspektiv, är detta ju direkt vilseledande! Om trädet t.ex brinner upp ”dagen efter” konstaterandet, eller någon gång inom de tidsrymder som angetts ovan, avges ju all koldioxid tillbaka till atmosfären och absolut ingen kompensation har skett…

Många sk. kompensationsprojekt saknar, eller har oklar skrivning, ingen garanti eller reserverade pengar för vad som händer vid en brand, torka eller ett insektsangrepp. Titta t.ex på den här rapporten om projektet ”Trees for Global Benefits” som bl.a Arla, ZeroMission och Tetra Pak hänvisar till för en del av sin ”kompensation”. I det här projektet får dessutom bönderna enligt avtalen bara betalt i 10 år men tvingas skriva kontrakt på 50 år.(?) Tidsrymder som ändå är helt otillräckliga om verklig kompensation skall ske, se ovan.
Vem ansvarar t.ex. för nyplantering vid en skogsbrand efter 12 år…? Om inte ev. nyplantering sker, kommer då Arla, ZeroMission och Tetra Pak att berätta för sina kunder och aktieägare att ingen kompensation skett…? 

Den genomsnittliga livslängden i Uganda är 54,5 år (HDR2013) – hur sker successionen till nästa generation bönder ut, vem bevakar och tar ansvar för att träden står kvar…?

Tidsaspekten

Tidsaspekten är extremt viktig även ur ett annat perspektiv. Forskningen visar att vi kanske har ca 10-12 år på oss att halvera de globala koldioxidutsläppen. Om vi skall ha någon chans att nå målen i Parisavtalet. 
Koldioxidutsläpp sker ju oftast ”momentant”, t.ex genom en flygresa här och nu. Men koldioxiden stannar sedan i atmosfären under väldigt lång tid. Att då plantera träd som kan behöva 30-100 år för att lagra upp motsvarande koldioxidmängd (
i första generationen) uppfyller helt enkelt inte tidsramen vi har. Och då har ändå inte risken för  ”tipping-points” och ”kaskadeffekter” på allvar inräknats i tidsramen.

Ny energialstring

Att t.ex investera i nyinstallation av solceller, vattenkraft eller vindkraft fungerar ju inte som kompensation.
Om inte motsvarande mängd CO2-utsläpp härstammande från befintlig fossil-driven energialstring samtidigt permanent tas ut drift. Att ersätta ”planerad” framtida fossil-driven energialstring som ännu inte har byggts med solceller ger ju ingen reduktion.

Ibland kan man få intrycket att ”kompensation” på något sätt skulle kunna tillämpas även på ”undvikande av framtida ökning”… Detta är ju verkligen kreativ bokföring och totalt missvisande.

CO2-utsläppet du vill kompensera för är ju ”redan gjort” – alltså måste motsvarande mängd ”befintlig” CO2 tas bort.
Om du ”kompenserar” för någon annans planerade framtida utsläpp genom att se till att det inte sker påverkar ju överhuvudtaget inte det utsläpp du redan gjort! Det är ju bara teoretisk ”kreativ bokföring”…

Miljön och klimatet reagerar på verkliga utsläpp, inte på teoretiska resonemang.

Nyinstallation av t.ex solceller kan ju dessutom rent av medföra indirekt ökade koldioxidutsläpp. Beroende på vad den nytillförda energin kommer att användas till. (Om den nytillförda energin skall användas för t.ex ökad produktion och konsumtion av produkter eller tjänster som i sin leverantörskedja orsakar mer koldioxidutsläpp…)

Ibland försöker man ”blanda bort korten” genom att ta upp och blanda in alla övriga sociala fördelar etc. som ökad tillgång på energi ibland kan medföra. (det finns mängder av exempel på raka motsatsen, se bl.a rapporterna nedan) Men kompensation av koldioxidutsläpp handlar om enkel matematik och den faktiska mängden koldioxid i atmosfären…

Risk för dubbel bokföring

Koldioxid som tas bort ur atmosfären, i ett ”kompensationsförfarande”, måste dessutom vara utöver de nationella redan utlovade och fastställda åtaganden/minskningar (NDC) som redovisats i enlighet med Paris-avtalet och som är föremål för revision vart femte år.
NDC-åtgärder är ju, per definition, redan fastställda och intecknade av respektive nation.

Vad är det de inte förstår med att minska utsläppen?

All forskning visar, i rapport efter rapport och med alltmer alarmerande tonläge, att vi radikalt och väldigt snabbt måste minska alla våra utsläpp av växthusgaser. (Oavsett ursprung!)

Erforderlig minskningstakt 

Senaste data visar att vi med nuvarande årliga utsläppsnivå, Business-as-usual, har förbrukat ”budgeten” för att klara max +1,5 °C inom 9 år.

Den erforderliga globala minskningstakten för att hålla oss inom budgeten, fr.o.m 2019 är >18%/år.

2018 ökade istället den globala utsläppstakten med ca. 2,7%. I Sverige ökade den med ca 0,9%…

Att, i den akuta situation som vi befinner oss i, vilseleda människor och företag med ”kompensationsupplägg”, som även i den allra mest optimistiska och välvilliga tolkningen, på sin höjd skulle kunna ”kompensera” för redan gjorda utsläpp. Är ju direkt kontraproduktivt. Man skulle t.o.m kunna säga att det är värre än ”okunskap”, eftersom man medvetet tjänar pengar på att vilseleda och fördröja i en akut situation…

”Offsetting is worse than doing nothing. It is without scientific legitimacy, is dangerously misleading and almost certainly contributes to a net increase in the absolute rate of global emissions growth!”
Prof. Kevin Anderson

(…och kom inte med argumentet att det framförallt är de som samtidigt redan har minskat sina utsläpp mycket, som också kompenserar. Det håller helt enkelt inte, se även under ”myter” nedan! )

De allra flesta företag som hållbarhetsredovisar och/eller jobbar med att minska sina utsläpp baserar inte alls sina mål på vetenskaplig grund. (D.v.s det forskningen tydligt konstaterat krävs om vi skall klara Paris-avtalet)

Relativa mål…

Istället är målen i väldigt stor grad relativt satta. Relativt till ett basår i den egna verksamheten. Eller med en benchmark till någon branschnivå eller liknande. Målsättningarna är, i stort sett alltid, angivna som inkrementella förändringar från en vald basnivå för den egna verksamheten.
Ofta är de dessutom inte absoluta, utan relaterade till någon tillverkningsenhet (t.ex Kg CO/ st ) eller liknande. Allt för att det inte skall påverka eller störa fortsatt ökad tillverkning och försäljning…

En av de riktigt oseriösa ”relationerna” jag sett på senare tid är ett globalt konsultföretag som relaterar alla sina koldioxidutsläpp till mängden egen kontorsyta… Genom att skaffa sig större egna kontor, kan man alltså minska sina utsläpp. – Ja just det, företaget är i samhällsbyggnadsbranschen…

Vetenskapliga mål…

Och även bland de företag som faktiskt anger att de baserar sina mål på vetenskap. T.ex de som har anslutit sig till Science Based Targets Initiative. (Tot 575 företag, i Sverige 21 st, 2019-07-10), är ambitionsnivån väldigt begränsad. Eller som Jenny Stiernstedt skiver i sin artikel i Dagens Industri:

Bara ett litet antal av de bolag som utger sig för att vara bäst gör i dag tillräckligt. När gänget bakom Exponential Climate Action Roadmap nyligen granskade ambitionen hos 96 företag anslutna till Science Based Targets Initiative – ett projekt med ett namn som indikerar att vi skulle kunna luta oss tillbaka – så hade endast 19 av dem planer på att minska utsläppen i enlighet med vad vetenskapen kräver.”

Vad är det de inte förstår med Parisavtalet?

Alla länder som skrivit på Parisavtalet (195 st) har förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser. Målsättningen är att hålla den globala temperaturökningen väl under +2 °C och att sträva mot max +1,5 °C. Det står absolut inget om att vi skall bibehålla nuvarande utsläppsnivå…!

Bara idag kunde man alltså läsa om 11 företag som i nuläget inte alls planerar att bidra mer till Parisavtalet genom att minska sina utsläpp. 

Istället tänker de betala för ”klimatkompensation”, med en vag förhoppning att någon annan, någon annanstans, kan hjälpa dem att få  bibehålla sin nuvarande utsläppsnivå – inte minska – bibehålla!
Genom att ”de där andra” minskar sina utsläpp.

…och det vill de sedan ha en ”klapp på axeln” för!

Man kan, precis som Greta Thunberg uttryckte det i sitt senaste tal, undra om de som sysslar med klimatkompensation, innovativa klimatbokslut och utstuderad marknadsföring och som vilseleder människor att tro ”att någonting faktiskt görs”, har ett annat ”hemligt” Parisavtal” som vi andra inte känner till…

Omställning är aldrig enkelt och smärtfritt. Det sker väldigt sällan utan kostnader, vedermödor och eftergifter.
Den som tror att en halvering av mänsklighetens och företagens CO2-utsläpp på 10,5 år (2030) och nollutsläpp senast om 25,5 år (2045) går att åstadkomma genom lite effektivisering och några mindre ”sandpappers-justeringar” av affärsmodellen. Har nog inte alls förstått vad mänsklighetens allvarligaste utmaning handlar om, eller klimatkrisens konsekvenser.

…för det kan väl inte vara så att man har ”förstått” men inte ”bryr” sig…

Samtidigt som många företagsledare nog anser att Trumps beslut att ta USA ut ur Paris-avtalet är förkastligt.
I alla fall de med ”någon” hållbarhets- och klimatambition…) Så agerar många av dem på i stort sett samma sätt som Trump när det hettar till lite grann och den egna affärsmodellen utmanas, när business-as-usual ifrågasätts.

Istället för att verkligen gå på djupet med utmaningarna, satsa på riktig omställning och verkligen ta sitt ansvar. Väljer de att betala för något som saknar vetenskaplig legitimitet. Som otaliga gånger har visat sig vara bluff och som upprepade gånger påvisats inte ge några verkliga, påvisbara utsläppsminskningar.

I stort sett alltid handlar det dessutom att betala människor och samhällen i andra, oftast fattigare områden, för att de skall ta ansvaret. Ansvaret för våra fortsatta utsläpp och överkonsumtion… 

Vad är det de inte förstår med rättvisa?

Både Paris-avtalet och de Globala målen för hållbar utveckling har ”klausuler/skrivningar” som handlar om global rättvisa. Det är dock väldigt sällan som detta syns eller ens framgår i debatten.

När det t.ex gäller de Globala Målen är det väldigt vanligt att företag väljer ut något eller några av målen och sedan anger att det är de mål som ”de berörs mest av” och därmed fokuserar på. Ofta baseras detta nog på att den egna verksamheten på något sätt direkt och tydligt kan ”kopplas” till målet, eller något av de underliggande delmålen. (Ex. byggföretag – ”Hållbara Städer och Samhällen”

I ingressen till FN:s resolution ”Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development”, (A/RES/70/1) som antogs av generalförsamlingen den 25 september 2015. Står det följande om de 17 målen:

”…They are integrated and indivisible and balance the three dimensions of sustainable development: the economic, social and environmental.

(integrated and indivisible = integrerade och odelbara

Företag som bara väljer ut några av delmålen. (Cherrypicking) Visar att för just de målen är deras egen verksamhet kanske inte ”helt i mål” och man skall därför fokusera lite extra på dem. Men samtidigt väljer man ju då aktivt att blunda för det grundläggande, att målen tillsammans är integrerade och odelbara… 

Global Rättvisa – Utsläpp

  • De 10% rikaste i världen står för ca 50% av världens CO2-utsläpp.
  • De 20 % rikaste står för ca 75% av världens CO2-utsläpp.

De rika i världen måste minska sina CO2-utsläpp mer och snabbare för att ge fattigare och mindre utvecklade samhällen utrymme att skapa bättre livsbetingelser för sina medborgare.
(Detta gäller på individ-, samhälle- och nationsnivå…)

Väldigt krasst, kan man säga att företag och privatpersoner som väljer att klimatkompensera istället för att i grunden förändra sina egna beteenden och affärsmodeller. Anser sig ha ”rätt” att fortsätta med sitt ohållbara beteende, på bekostnad av att fattiga människor (och kommande generationer) inte skall få någon chans eller utrymme att kunna skapa bättre livsbetingelser…

Den snabbt krympande ”utsläppsbudgeten” för att vi skall klara +1,5 °C och +2 °C målen. Rymmer inte både att vi i den rika världen bibehåller våra utsläpp och ”hjälper” fattigare och mindre utvecklade samhällen att öka sina. Global rättvisa kräver att vi i den rika världen snabbt minskar våra utsläpp. Samtidigt som vi ”unnar” andra en större ”andel” av den kvarvarande budgeten för att kunna skapa möjligheter för ett bättre liv.

Vad är det de inte förstår med varningsrapporterna?

Visst kan det vara svårt att läsa och förstå vetenskapliga rapporter. Men det förklarar inte allt om den ”faktaresistens” som verkar finnas. Väldigt mycket forskning återberättas idag i mer lättillgängliga format.
Man behöver inte leta speciellt mycket.

CO2-budgeten för max +1,5 °C är redan intecknad!

En alldeles nyligen (2019-05-10) granskad och publicerad vetenskaplig artikel i tidskriften ”Nature”, av Dan Tong et. al. Visar att den redan befintliga infrastrukturen och de ”flöden” av fossila bränslen som redan finns, kommer att förorsaka CO2-utsläpp som överstiger den ”budget” som beräknats klara målet om max +1,5 °C global temperaturökning. 

De redan ”inbyggda” CO2-utsläppen motsvarar sannolikt också cirka 2/3 av den uppskattade kvarvarande ”budgeten” för att klara 2-gradersmålet.

Forskarna konstaterar vidare:
”Nevertheless, our emission estimates suggest that little or no additional CO2-emitting infrastructure can be commissioned, and that infrastructure retirements that are earlier than historical ones (or retrofits with carbon capture and storage technology) may be necessary, in order to meet the Paris Agreement climate goals” 

Myter om Klimatkompensation

Det finns mängder av myter och tveksamma ”försäljningsargument” som är vanliga i samband med kompensation. Låt oss titta på några av dem:

”… De som klimatkompenserar är de som samtidigt arbetar mest med att minska sina egna utsläpp…”

Visst finns det exempel på företag och även privatpersoner som jobbar mycket med sin egen klimatpåverkan och som sedan använder klimatkompensation. För att, som de påstår; ”kompensera för det de inte kan åtgärda på annat sätt...”

Men att använda det som ett generellt argument är väldigt vilseledande.

Företagen som erbjuder klimatkompensation ställer inga som helst krav på ”motprestation” t.ex att du först skall ha gjort ”så mycket som möjligt”. De ställer inga som helst krav på dig som köpare egentligen. Bara att du kan betala! Det finns inte heller några tvingande krav på transparens – att köpare/säljare på något sätt skall göra det möjligt för extern insyn.

I de allra flesta fallen garanterar inte heller ”kompensationsföretagen” någonting till sina kunder. Det är ytterst tveksamt om du som kund skulle kunna kräva skadestånd om ”kompensationen” som du betalt för på något sätt uteblir. Vilket då i och för sig kanske ändå blir ”irrelevant” eftersom skadan redan har skett och är irreversibel…
(…och ”marknadsföringsnyttan” för kunden har kanske ändå redan uppnåtts…)

Ta t.ex en titt på några av de stora turistresearrangörerna, våra nationella flygbolag, eller varför inte hela flygbranschen och deras gigantiska kommande kompensationssystem CORSIA.
(CORSIA innebär att flygbolagen frivilligt skall kompensera för sina CO2-utsläpp fr.o.m 2020 – men bara för ökningen av utsläppen fr.o.m 2020 – de redan idag höga utsläppsnivåerna, utsläpp på hög höjd etc, gör man ingenting åt…)

Vad innebär ”gjort så mycket som möjligt” för dem? – Att de serverar ekologisk mat under flygningen eller inte längre använder sugrör av plast? Att deras VD råder resenärerna att inte handla så mycket på ”tax-free” eller att de lobbar intensivt för utbyggnader av flygplatser? Att de testat enstaka flygningar med inblandning av biobränslen, eller vad…? Mer om bluffandet och ”rökridåerna” i en artikel här.
 

IK BEN CO2-NEUTRAAL OP WEG. U OOK?

I Nederländerna påstår oljebolaget Shell just nu att man genom att tanka (Shell V-power) hos dem kan köra CO2-neutralt med sin bensin- eller dieselbil… Gissa hur?  …genom ”klimatkompensation”. Motsvarande 1 euro cent per liter – kunden betalar inget extra…

Hyckleriet och ”greenwashen” når nya höjder…!

Eller varför inte titta på en del nya upplägg som erbjuder ”kompensation” för alla de utsläpp som din livsstil förorsakar. Schablonmässigt och baserat på uppgifter om ”per capita average national annual emission”.
Man svarar bara på ett fåtal frågor (3 st) om sin livsstil och erbjuds sedan för en ”låg” månadskostnad att ”köpa sig fri”.
I marknadsföringen använder man t.o.m uttryck som ”klimatpositiv…”

De här initiativen erbjuds inte bara direkt till privatpersoner. De erbjuds också till företag så att de sedan skall kunna marknadsföra att de ”betalar/kompenserar för sina anställdas samtliga utsläpp”… 
Det krävs ingen motprestation överhuvudtaget… (utöver pengar)

I det här fallet är det ju till och med så att basen för själva beräkningsmodellen, ”per capita average national annual emission”, visar att den som köper kompensationen inte behöver förändra sin livsstil alls.
Den beräknas ju på ”landssnittet”. (Ofattbart)

… Det har redan dykt upp flera inlägg i sociala media och media från personer som kommenterat hur enkelt och framför allt, hur billigt det är att kompensera för sin livsstil och att de nu inte alls har lika dåligt samvete när de ”fortsätter som förut”…

Fler exempel kan du läsa om i artikeln: ”Klimatkompensation ÄR nutidens avlatsbrev

”… Kompensationsprojekt som är certifierade enligt t.ex. FN:s CDM, Gold Standard, eller motsvarande garanterar hög Miljöintegritet*…”

*/ Miljöintegritet – att de relaterade utsläppsminskningarna är ”tillkommande” (Additionalitet – hade inte skett utan kompensationspengar), att de inte är ”övervärderade” och att de avser verklig minskning.

En vetenskaplig studie som gjordes av FN:s ”Clean Development Mechanism”, 2016. För EU kommissionen av Öko-institut e.V, tillsammans med INFRAS och Stockholm Environment Institute (SEI). 
Kom för perioden 2013-2020 fram till följande sammanfattning:

Vår analys täcker tre fjärdedelar (76%) av CDM-projekten och 85% av det potentiella CER-stödet under den perioden. 85% av de täckta projekten och 73% av den potentiella CER-försörjningen har en låg sannolikhet för att säkerställa miljöintegritet (det vill säga att utsläppsminskningar är tillkommande och inte övervärderade). 
Endast 2% av projekten och 7% av den potentiella CER-försörjningen har stor sannolikhet för att säkerställa miljöintegritet. Resten, 13% av projekten och 20% av den potentiella CER-försörjningen innebär en medel sannolikhet för att säkerställa miljöintegritet.

Vår analys tyder på att CDM-systemet fortfarande har grundläggande brister när det gäller övergripande miljöintegritet. Det är troligt att den stora majoriteten av de registrerade projekten och CER som utfärdas under CDM inte ger reella, mätbara och ytterligare utsläppsminskningar.

Att bara 2% av CDM-projekten, som omfattar 7% av den potentiella försörjningen av CER, (Kompensationsrätter) uppvisar en hög sannolikhet att leverera någon reduktion av koldioxid kan väl knappast gälla som ”garanti” för att någon verklig klimatkompensation överhuvudtaget genereras.

…Undrar vad förmedlingsföretagen och deras kunder som köpt kompensationsrätter från de övriga 98 procenten av CDM-projekten berättat för sina kunder. Har de ens fått veta det? Kommer kompensationsköparna nu att omgående revidera sina hållbarhetsredovisningar och skriva upp sina koldioxidutsläpp…?
För att inte tala om den avsevärda mängd kompensation som atmosfären sannolikt inte alls har fått ”nytta” av…

Vem är ansvarig om ingen verklig klimatkompensation sker? 

Rätt svar: Ingen!

Eller egentligen – du som köper klimatkompensation är fortfarande fullt ansvarig för de utsläpp du gjort.
Men om ditt val att ”köpa dig fri från ansvar” inte verkligen och med minst 100% säkerhet fungerar. Blir dina barn och framtidens generationer de som får ta konsekvenserna…

Jag har försökt hitta någon form av garantier, ansvarsförsäkringar eller liknande på hemsidorna hos några av de största leverantörerna av klimatkompensation. Utan att hitta någonting mer än ”löften”, ”erfarenhet” och hänvisningar till tredjepartcertifieringar, som branschen ofta själva har utarbetat och som har väldigt svag/tveksam juridisk grund. Jag har inte heller kunnat hitta någon form av ”försäkringsskydd”.

Har du någonsin sett något företag som har justerat upp sina utsläppssiffror retroaktivt för redovisad ”kompensation” som i verkligheten inte har lett till reell kompensation. Eller där ”kompensationsprojektet” av någon anledning havererat?

Har du någonsin sett någon ”kompensationsköpare” som redovisat sina uppföljningsrutiner för den tidsrymd som krävs för att verklig kompensation faktiskt skall ske eller rapporterat avvikelser… Hur stämmer det med den vetenskapliga studien av miljöintegritet som redovisats ovan…? 

Ett veritabelt ”drömscenario” alltså för någon som vill tjäna ”snabba pengar”… Ingen är juridiskt ansvarig, ingen har bevisbörda. Ingen kan vetenskapligt egentligen bevisa något. Ingen kan ställas till ansvar. Inga dyra ansvarsförsäkringar eller garantiutfästelser ”behövs”. I de flesta fall finns inte heller någon kund som utkräver ansvar. (…lite tveksamt om någon som köpt sig fri från ansvar ens vill veta om verklig ”kompensation” skett…)
Egentligen bara ”EN” förlorare – miljön (och kommande generationer)

Övertro på tredjepartscertifiering

Den verkar finnas en nästan naiv övertro på att tredjepartscertifieringar utgör en garanti för reell ”klimatnytta”. Så snart det finns en certifiering, gärna från ett ”välrenommerat” och ”ackrediterat” företag eller institut. Bryr man sig sällan om att ens titta på vad certifieringen avser. Vilket regelverk projektet certifieras enligt och vad det omfattar. Vilka systemgränser som tillämpas, om det är den verkliga ”klimatnyttan” eller bara procedurerna som certifieras o.s.v.  

Ibland hör man argument i stil med; ”…att TüV och DNV som granskar Gold Standard-projekt skulle riskera sitt rykte och affär med att fuska känns minst sagt osannolikt…” 

Projekten enligt FN:s CDM-system som granskats av forskarna i den studie som redovisas ovan. Är samtliga granskade vid minst två tillfällen (Se FN:s metodik här) av ackrediterade tredje-parts revisorer (från bl.a. TüV och DNV m.fl) … 

…”Det är troligt att den stora majoriteten av de registrerade projekten och CER som utfärdas under CDM inte ger reella, mätbara och ytterligare utsläppsminskningar.

Läs fler artiklar och rapporter om den tveksamma marknaden för ”Kompensationsprojekt”:

Lisa Song och Paula Mouras senaste artikel för Pro Publica (non-profit) den 22 Maj, 2019; ”An even more inconvenient truth” är ytterligare ett reportage i raden om hur tveksam marknaden för kompensationsrätter och i det här fallet ett REDD-projekt är.

I en rapport från World Rainforest Movement, framtagen med ekonomiskt stöd från; Stiftung Heinrich Böll Cono Sur, Misereor (Tyskland) och Naturskyddsföreningen (SSNC), ”REDD; A Collection of Conflicts, Contradictions and Lies” från 2015, har man försökt sammanställa dokumenterade erfarenheter av vad som hänt när REDD-projektförsäljarna av ofta refererade REDD-projekt ”dyker upp” i skogen.  
(Här finns referenser till en lång rad inblandade bolag, internationella och Svenska… Svenska Energimyndigheten, FIFA, ZeroMission, Arla, Puma m.fl)

Chris Lang (REDD-Monitor) och Simon Counsells (Rainforest Foundation, UK) rapport: ”Offsetting fossil fuel emissions with tree planting and ‘natural climate solutions’: science, magical thinking, or pure PR?”, utgiven 4 juli 2019, studerar flera av de bakomliggande intressen som har kopplingar till kompensationsbranschen, och framförallt skogsplantering.  

”…Hänvisningar, påståenden, vilseledande argument och undanflykter…”

Det är förvånansvärt sällan som verifierade vetenskapliga fakta om klimatkompensation verkliga nytta diskuteras. Det är lika förvånansvärt att förespråkarna för kompensation inte lägger fram all vetenskaplig forskning och bevisning om hur kompensationen ger verklig och verifierad nytta. 

Hänvisningar till standarder, certifieringar etc.

Ofta när man läser om klimatkompensation, ser man referenser till diverse olika standarder, certifieringssystem etc. Detta är ett sätt att försöka öka ”trovärdigheten” för klimatkompensation.

Gold Standard, VCS, CCBS, PlanVivo m.fl

Detta är bara några av alla de certifieringssystem som ibland förekommer i samband med kompensation. Gemensamt för dem är att de nog framförallt är tänkta att fungera som ett ramverk för hur kompensationsprojekt bedrivs och följs upp, men de medför inte automatiskt någon garanti för att utfästelserna ger någon verklig vetenskapligt säkerställd ”nytta”...

Om man tittar lite grann på olika dokument och metodik etc. för de olika systemen. Så är det som slår en först, hur teoretiskt baserade på bedömningar, prognoser och uppskattningar systemen är. För vissa system går det dessutom inte ens att ladda ner eller ens titta på certifieringsdokument överhuvudtaget.

På hemsidan för Gold Standard kan man under FAQ bl.a läsa:

…”Monitoring over 50 years: To ensure that the carbon stays in the trees, Gold Standard certified projects are monitored by third-party auditors up to 50 years after planting”…

Det innebär alltså att om en trädplantering certifierad enligt Gold Standard, från vilken man köpt certifikat (CER), brinner ner år 51, och avger all sin koldioxid tillbaka till atmosfären, så tar Gold Standard inget ansvar för detta. Det är man ju tydlig med.

Med tanke på hur länge den koldioxid du släppt ut stannar i atmosfären, 100 kanske 1000 år eller mer, så innebär alltså certifieringen överhuvudtaget ingen garanti för att någon verklig kompensation sker.

Fler exempel; mer än hälften av projekten i rapporten från World Rainforest Movement, ovan, är eller har varit certifierade enligt bla. ”Verified Carbon Standard (VCS)”, ”Climate, Community and Biodiversity Standards (CCB Standards)”, ”Gold Standard”, ”PlanVivo” etc.

Utdrag ur LisaSong och Paula Mouras senaste artikel, ovan: ”The hunger for these offsets is blinding us to the mounting pile of evidence that they haven’t — and won’t — deliver the climate benefit they promise.

SS-EN ISO 14021

En standard som ganska ofta också dyker upp är SS-EN ISO 14021Miljömärkning och miljödeklarationer – Egna miljöuttalanden”.
Den här standarden (…endast är tillgänglig genom köp, 1255 SEK ) redovisar ett standardiserat sätt att utforma sina egna miljöuttalanden (Det finns andra sätt).

Standarden redovisar regler för vad som bör ingå och redovisas när man gör vissa utfästelser, men utgör i sig, ingen garanti för sakinnehållet eller att utfästelserna ger någon verklig ”nytta”

I standarden finns t.ex inga som helst tvingande krav på att koldioxidkompensation verkliga ”nytta” skall vara vetenskapligt bevisad/säkerställd…

När det t.ex gäller påståenden om ”Koldioxidneutralitet” säger standarden (fritt översatt från engelska):

”…Påståenden om ”koldioxidneutralitet” som involverar kompensation ska också vara verifierade med redovisning av produkten/tjänstens ”koldioxidavtryck” och tydligt förklara vad som har kompenserats, med fullständig information om det kompensationsprogram som används och information som gör det möjligt för köparen att få tillgång till källor för ytterligare information som förklarar kompensationsprogrammet.

”Kunden” till ett företag som åberopar ”koldioxidneutralitet” måste alltså fortfarande sätta sig in i, många gånger, väldigt omfattande och för en lekman väldigt komplexa frågor, redovisningsmodeller, beräkningsmetoder, systemgränser etc. Kunden måste sedan själv bilda sig en uppfattning om det som redovisas faktiskt stämmer och om det är vetenskapligt korrekt. Det enda ISO 14021 egentligen säger är att kunden skall beredas möjlighet att kunna ta del av dessa fakta och material. 

Hur många kunder ”orkar” eller har tillräcklig kompetens för att kritiskt granska påståendet…?

När det gäller påståenden om ”Hållbarhet”, säger standarden (fritt översatt från engelska):
Koncepten involverade i hållbarhet är mycket komplexa och studeras fortfarande. För närvarande finns det inga definitiva metoder för att mäta hållbarhet eller bekräfta dess prestation. Därför skall inga påståenden om att uppnå hållbarhet göras. 

Förminska sakfrågan…

När klimatkompensation diskuteras hörs många gånger argument  i stil med;
det ena utesluter ju inte det andra”, eller ”något är bättre än inget”…

Detta är ett vanligt sätt att ”förminska” betydelsen av viktiga fakta.
Att ställa saker mot varandra och för att ge sken av att de är ”likvärdiga”.
Att jämföra äpplen och päron.

Men när vilseledningen med ”kompensation” medför att absolut nödvändiga, många gånger svåra eller omfattande, förändringar som behövs i samhället för att åstadkomma verklig minskning av CO2-utsläpp försenas eller omintetgörs. Så utesluter ju eller fördröjer faktiskt ”kompensationen” detta. Det medför ju då samtidigt också att ”kompensation” är värre än inget… 

Undvik fakta – fokusera på det ”runt omkring”…
Det är också väldigt vanligt att diskussioner flyttas till andra teknikaliteter eller områden, samtidigt som de vetenskapliga grunderna för ”kompensationen” helt utelämnas och man helt okritiskt utgår från att det redan är vetenskapligt fastställt att det fungerar. (Vilket inte alls stämmer)

Skuldbelägg eller ifrågasätt budbäraren…

Det är också ganska vanligt att förespråkare för klimatkompensation försöker skuldbelägga de som ifrågasätter ”kompensationen” med frågor i stil med; ”…du kan väl visa på vilka negativa saker våra kompensationspengar går till” eller ”…det är ju inte bara klimatkompensation man fokuserar på, utan att man vill samtidigt investera och hjälpa till i mindre lyckosamma delar av världen…” 

Detta är också klassisk vilseledningstaktik – ”Ifrågasätt budbärarna och försök framställa dem i en sämre dager”. Eller ”Byt ämne och svara med en motfråga”…

Man försöker t.ex misstänkliggöra att kritikern är mot att andra människor får ett bättre liv… eller att kritikern missunnar att andra skall få det bättre…

Jag har inte sett någon, som är kritisk till själva ”kompensationsbegreppet”, som samtidigt ifrågasätter det positiva och goda med att hjälpa människor. Kritiken handlar inte om det!

Men när man gör faktiska utsläpp och sedan med olika ”kompensationsinitiativ”, som saknar vetenskapligt säkerställd verklig nytta. Gör sken av att detta på något sätt gör de egna utsläppen ogjorda, och om man dessutom sedan vilseleder sina kunder, aktieägare och andra i sin marknadsföring och andra kanaler att tro på detta – då är kritiken berättigad!

Även det mest sociala biståndsprojektet i världen minskar inte, på egen hand, koldioxidhalten i atmosfären.
För det krävs verkligt minskade utsläpp eller ”kolbindning” på ett permanent och vetenskapligt säkerställt sätt.

Miljön och klimatet reagerar på verkliga utsläpp, inte på sociala initiativ…

Får man vilseleda…?

”Om något verkar för bra för att vara sant, är det sällan sant…

Knappast någon har väl kunnat undgå hamburgerkedjan MAX reklamfilmer och klimatbudskap. I reklamen har man bl.a sagt;  ”Hela vår meny är klimatpositiv” och ”Varje tugga hjälper till att förbättra jordens klimat”.

MAX har med hjälp av konsulter, revisorer och en svensk ”kompensationsförmedlare” kartlagt och beräknat de utsläpp man förorsakar och sedan påstått att man genom att kompensera för sina utsläpp är ”klimatpositiv”…?!

Det råder väl knappast någon tvekan om att MAX jobbar intensivt med sitt ”erbjudande”, sina produkter och sin leverantörskedja för att minska sitt klimatavtryck och de utsläpp man förorsakar. Men även det arbetet, hur seriöst det än må vara, fläckas ner när man med ”mördande reklam” vilseleder omvärlden och sina kunder genom att försöka tillämpa ”kreativ bokföring” av utsläpp och köpa klimatkompensation som saknar vetenskaplig legitimitet!

 ”Offsetting is worse than doing nothing. It is without scientific legitimacy, is dangerously misleading and almost certainly contributes to a net increase in the absolute rate of global emissions growth!”
– Prof. Kevin Anderson
 

Reklamombudsmannens (RO) slutliga utlåtande

Utdrag ur utlåtandet. (Ärende 1811-193, 2019-02-20) Hela det utförliga utlåtandet kan du läsa HÄR.

”… Någon bevisning för att klimatkompensation i ett längre perspektiv har samma effekt som minskade utsläpp, har dock inte presenterats. Nämnden ifrågasätter därför om beräkningarna av den gjorda klimatkompensationen kan jämställas med klimateffekten som följer av minskade utsläpp av växthusgaser.

Nämnden finner inte att annonsören på ett betryggande sätt visat att det är säkerställt att klimat­komp­ense­ring via trädplantering i Uganda leder till lång­siktig klimatkompensering och är giltig under alla rimligen förutsägbara förhållanden, vilket är en förutsättning vid användning av vaga eller ospecifika miljö­påståenden.

Vid en sammantagen bedömning finner nämnden att annonsören inte styrkt påståendet ”Varje tugga hjälper till att förbättra jordens klimat”. Reklamen är därför vilseledande och strider därmed mot artiklarna 5 och E1 i ICC:s regler.”

(Max har, efter RO:s beslut, slutat att använda formuleringen om att ”varje tugga räddar klimatet” i sina reklamfilmer och fasar även ut påståendet i andra sammanhang.) 

Blir detta ”prejudicerande”…

Det är nog väldigt tveksamt. Sannolikt måste fler fall av liknande ”vilseledande” marknadsföring prövas, innan något entydigt beslut kan fastställas. Det är ju också ganska uppenbart att det finns starka ekonomiska intressen som söker möjligheter att fortsätta med Business-as-usual och slippa göra de verkliga förändringar och utsläppsminskningar som krävs.

Om man skall döma av vad som bl.a kunde ses i år i Almedalen, där ett antal företag (bl.a. MAX och GodEl) tillsammans med en ”kompensationsförmedlare” t.o.m arrangerade ett seminarium i ämnet, så lär vi nog få se ytterligare försök att ”paketera” och sälja klimatkompensationen på sätt som gör att inte reklamombudsmannen kan ”ingripa”…

Vi har inte tid…

Den omställning som krävs för att vi skall klara av + 1,5 °C och +2,0 °C målen är ”monumental”.
Tiden vi har på oss för omställningen är oerhört kort. Vårt samhälle är komplext både på lokal och global nivå. 

Varje timme, varje dag som vi förhalar omställningen gör den ännu svårare. Gör att vi fortsätter ännu längre in i den återvändsgränd med ökande konsumtion och fossilberoende som vi befinner oss i.

Klimatkompensation utan vetenskapligt säkerställd verklig nytta fördröjer bara den verkliga minskning som är helt oundviklig om vi skall klara målen. Den minskning som vi tillsammans med 195 andra länder kommit överens om. Den minskning som måste göras om mänskligheten skall överleva på den här planeten och våra barn skall ha en chans till ett bra liv.

Frågan du som klimatkompenserar måste ställa dig är:

”Vad skall jag svara mina barn när de undrar varför jag, när jag faktiskt visste vad som måste göras,
istället valde att försöka köpa mig fri från ansvar…?”

För det kan väl inte vara så att alla de som medvetet väljer att klimatkompensera istället för verklig förändring är narcissister som bara ser till sitt eget här och nu, eller att bekvämlighet här och nu och Business-as-Usual är viktigare än våra barns möjlighet till ett drägligt liv på den här planeten…

För att avsluta – ytterligare ett citat av Greta Thunberg, som sammanfattar det hela väldigt bra:

”The real danger is when companies and politicians are making it look like real action is happening, when in fact almost nothing is being done. Apart from clever accounting and creative PR…”
– Greta Thunberg, Assemblée Nationale, Paris, 23 Juli, 2019

Nyhetsbrev

Anmäl dig med E-postadress för att få nyhetsbrev och blogg-inlägg från thefuture

Din prenumeration är nu registrerad! thefuture kommer att använda informationen du delger via detta formulär för att hålla kontakt med dig och för att skicka nyhetsbrev via e-post. Du kan när som helst ändra dina inställningar genom att klicka på "avregistrera/unsubscribe" längst ner i våra utskick, eller genom att kontakta oss på "info@thefuture.se". Genom att klicka på "Prenumerera" ger du ditt godkännande till att ta emot nyhetsbrev från oss.

Share This