De Globala Målen – Topplistan som aldrig visas…

av | feb 26, 2021 | Blogg

Det har redan gått mer än fem år sedan de 193 länderna i FN:s generalförsamling, den 25 September, 2015, antog resolution 70/1: Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development” – De Globala Målen för hållbar utveckling. Den ambitiösa agendan med sina 17 globala mål, 169 delmål och 232 godkända indikatorer för att mäta efterlevnad, är ett av planetens viktigaste måldokument tillsammans med, också mer än 5 år gamla, Parisavtalet!

Sustainable Development Report 2020

Sverige rankades som nummer ett i den senaste ”Sustainable Development Report” som publicerades i Juni 2020, med ett totalt Sustainable Development index på 84,7.
Inte nog med det. Vi har under de fem år som målen funnits, aldrig varit ”sämre” än tvåa.

Men vi är samtidigt på plats 137 på ”Spillover-listan”.

Sverige är alltså bland de 30 länder som har mest negativa effekter på andra länders möjligheter att uppnå de Globala målen. Det är ju knappast en placering som man vill skylta med, eller?

Brist på insikt…

Om de 30 länder som har absolut störst ekologiskt fotavtryck av samtliga länder på planeten, fotavtryck som vida överstiger planetens långsiktiga bärkraft, samtidigt har topplaceringarna på indexet för de Globala Målen för hållbar utveckling, så är det någonting som inte stämmer.

Man kan väl utan att överdriva säga att; om vår planet/klimat/miljö inte fungerar väl, så blir det otroligt svårt att klara några GLOBALA mål överhuvudtaget… Hur kan man då rankas som #1…?

Hur kan ett index, en ranking, för GLOBAL hållbarhet, inte alls ta hänsyn till den påverkan som ett land har på våra direkt livsuppehållande system, på vår planet – det är ju inte seriöst!

Det är helt obegripligt att en så viktig GLOBAL agenda, där en helt central grundförutsättning är att målen är integrerade och odelbara, fokuserar så otroligt lite på konsekvenserna.

Rankning med konsekvenser

I den här tabellen har länderna sammanställt parallellt med sin rankning och poäng för:

  • Globala Målen (Övergripande rankning)
  • Spillover (Konsekvenser för andra länder)
  • Ekologiskt Fotavtryck (Global Footprint Network)
thefuture, SDG-Spillover-Footprint

Spillover Rankings

I det här indexet rankas länder efter deras så kallade ”spillover-effekt”.

Varje lands åtgärder för att uppnå de globala målen kan ha positiva eller negativa effekter på andra länders förmåga att uppnå målen.

Rankningen bedömer sådana ”spillover-effekter” ur fyra aspekter:

  • miljö
  • ekonomi
  • socialt
  • säkerhet/trygghet.

En högre spillover-poäng innebär att ett land orsakar mer positiva och färre negativa utsläppseffekter.

Sveriges ”spillover”

Med ett spillover-index på 67,45 (av 100) hör vi alltså till de 30 länder i världen som har störst negativ effekt på andra länders möjligheter att nå målen.

Med tanke på bl.a. vår höga konsumtionsnivå och stora import är det väl kanske inte någon överraskning direkt.

Tittar man på naturvårdsverkets statistik över Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp (Länk), så ser man ju att nästan 60% av våra utsläpp sker i andra länder!

Tittar man i WWF:s Global Living Planet Report 2020 och på Global footprint Network (Länk) kan man se att Sverige har det 17:e största ekologiska fotavtrycket (6,1 GHa/capita) av alla länder på planeten. Mer än dubbelt så högt som det globala genomsnittet (2,8 GHa/capita) och nära fyra gånger högre än vad jorden hållbart kan producera. (1,6 GHa/capita).

Se även tabellen ovan.

Kolonialism 2.0

Många företags sätt att ”tillämpa” de globala målen påminner väldigt mycket om kolonialism. De ser bara till den egna verksamheten och fäster väldigt liten vikt vid förhållanden i resten av världen.

Konsekvenser som den egna verksamheten förorsakar, direkt eller indirekt, väljer de att blunda för.
Precis som de blundar för de systematiska orättvisor och ojämlikheter som redan finns inbyggda i vårt globaliserade samhälle och som de med sin verksamhet på olika sätt är del av och bidrar till.

I en global undersökning som KPMG gjort, kan man bl.a. läsa att; av världens 250 största bolag rapporterar 90% ensidigt bara sin positiva påverkan på de globala målen. Bara 10% har en, till viss del, balancerad rapportering.

Vi tillhör redan den rikaste miljarden människor på planeten, som står för mer än 50% av alla koldioxidutsläpp. Vår Svenska livsstil hör redan till de mest resurskrävande på planeten.

Det finns inget magiskt ”utrymme” för ökad eller ens fortsatt resursanvändning på nuvarande nivå. Genom att blunda för detta gör vi det i princip omöjligt för
…de fattigaste och mest utsatta” att förbättra sina livsvillkor och nå en värdig livskvalitet.

Kolonialism är staters eller gruppers erövring och behärskande av, för dem, mer eller mindre främmande territorier, vanligen i andra världsdelar. Det kan även involvera exploatering samt införande av den egna kulturen eller civilisationen.
(Wikipedia)

Ta en titt på graferna nedan.
För världens rika länder (G20 och OECD) är det ganska tydligt att det kvarstår stora utmaningar (Rött) när det gäller mål 12, (Hållbar konsumtion och produktion) och mål 13 (Bekämpa klimatförändringarna).

För de 50 länderna med lägst BNP/capita är bilden helt omvänd. De har stora utmaningar när det gäller i stort sett alla mål utom just mål 12 och 13.

Samtidigt så är just överkonsumtion och klimat-förändringar kanske de mest akuta existentiella hoten vi står inför.

G20-länderna

thefuture, blogg, SDG-Progress-2020-G20

OECD-länderna

thefuture, blogg, SDG-Progress-2020-OECD

Alla länder

thefuture, blogg, SDG-Progress-2020-World

50 Lägsta BNP/Capita

thefuture, blogg, SDG-Progress-2020-LOW-GDP

Så här ser det ut för Sverige.

När det gäller mål 12, Hållbar konsumtion och produktion, saknar vi fortfarande, efter 5 år, helt målsättningar för de olika delmålen och för mål 13, Bekämpa klimatförändringarna, beskrivsr trenden för våra insatser som ”stagnerande”…

Båda målen redovisas som ”Major challenges”

Men det klart; kan man bli klassad som de Globala Målens #1, utan att ens vara i närheten av en lösning för mål 12 och 13 – varför skall man då bry sig…?

thefuture, blogg, SDG-Progress-2020-Sweden

Russinplockning /
SDG-washing

Väldigt ofta kan man se företag som har valt ut några av de Globala Målen och gjort dem till ”sina”.

De har kanske läst igenom listan med mål och plockat ut de som man tycker relaterar mest till något i företagets verksamhet. Mål som de då kan påstå att man ”kan bidra till”…

Inte helt sällan är det mål som ligger nära områden de kanske redan ”håller på med” (t.ex hälsa, jämställdhet, lika lön) eller områden som de är framgångsrika inom…

Ganska ofta är det också mål som inte ”stör” företagets affärsidé, ”business-as-usual”, eller fortsatt tillväxt.

Det här med ”based on a spirit of strengthened global solidaritet” och ”Integrerade och Odelbara”, som är helt grundläggande för resolutionen, verkar de inte fästa någon större vikt vid.

Att Sverige inom vissa områden t.o.m bedöms redan ha uppnått de Globala Målen (Mål; 1, 3, 5 och 7 ) verkar inte heller göra någon skillnad…

Bilden nedan är resultatet av en genomgång av hemsidor och hållbarhetsrapporter (våren, 2020) för sju svenska företag verksamma inom samma bransch och med väldigt likartad verksamhet.

Så här anser de att de kan bidra till de globala målen.

thefuture, SDG, Lika företag olika mål

Ta nu en titt på den officiella indikatorlistan nedan (232 indikatorer) och fundera lite på hur företagen menar att de bidrar till de olika globala indikatorerna inom varje mål. Är de ens relevanta på företagsnivå?

Den intressanta fråga man kan ställa sig är;

Hur påverkar företagen de mål och delmål som man inte ”bidrar till”? 

Är det rent av så att de bidrar till Sveriges verkligen mediokra (läs ”usla”) ”Spillover Ranking”?

Hur kan t.ex ett företag som Lunding Energy påstå att de bidrar till Mål 10, Minskad ojämlikhet, samtidigt som de utreds för folkrättsbrott i Sudan. …eller överhuvudtaget relatera till de Globala Målen när de samtidigt inte tar något ansvar alls för de emissioner som förorsakas av deras grundläggande affärsidé, fossila bränslen…

Emissioner som genom sin klimatpåverkan, gör att många länder inte ens får en chans till en hållbar värld…
SDG-Washing!

Har egoism och marknadsföring tagit över agendan? 

Du kan läsa mer om hur agenda 2030 verkar ha tagits över av självgodhet och marknadsförare i nedanstående artikel. (Klicka på bilden)

Hur företag påstår att de är certifierade enligt Agenda 2030, trots att FN inte utfärdar någon ackreditering för sådan certifiering. Eller om företaget som kan ge dig ett certifikat och ”licence to operate” enligt en egen tolkning av agendan, också helt utan ackreditering från FN.

Eller hur företag struntar i näringslivets egna regler för reklam och marknadskommunikation.

thefuture, blogg, De-självgoda-målen

Spillover Rankings

The spillover performance of all
193 UN Member States

Att bibehålla ”StatusQuo” till varje pris…

Vad är det med ordet ”Globala” i begreppet; ”De Globala Målen för hållbar utveckling”, som är så svårt att förstå?

Varför redovisar mer än 90% av alla företag, som redovisar kopplingar till Globala Målen, bara att de bidrar till dem, samtidigt som de blundar helt för hur mycket spillover-effekt den egna verksamheten ger på andra?

Varför anser så många företag att de inte kan hållas ens delansvariga för den ”belastning” som vår ”västerländska” livsstil utgör på planenten. Att just ”deras” verksamhet på något underligt sätt skall ”stå över” alla människors rätt till en rimlig levnadsstandard, inte minst de i mindre utvecklade delar av världen.

Är också detta en effekt av det neoliberala förhållningssätt och Den ”blinda” tron på marknaden som sedan början av 1950-talet har drivit vårt samhälle till randen av ekologisk, social och ekonomisk kollaps?

Är det bara en fortsättning, en ”grönsminkad” vidareutveckling av neoliberalismen? Ett sätt att dölja den bakom en påmålad fasad av spelad omtanke…?

thefuture, Blogg, The-Business-of-Business-is-Business

Saknar företagen kunskapen om allvaret i situationen vi befinner oss i? Har de missförstått vad som avses med ”globala”?
Eller, värre, har man kunskapen men vill inte störa sin business-as-usual?

Med tanke på den allt större tillgången till fakta som finns när det gäller hållbarhetsfrågor, både lokalt och globalt. Den allt större mängden hållbarhetsresurser som idag finns i många företag. Den allt större synlighet som frågan får i media och andra sammanhang, är det väldigt svårt att tro på ”kunskapsbrist” som orsak till företagens och organisationernas agerande.

Men då måste det vara något annat.

SDG-Indexet – ett ohållbart index!

Med dagens beräkning av SDG-index firar man de rika länderna medan man blundar för den skada de orsakar.
Tillvägagångssättet bryter mot grundprincipen om ”stark hållbarhet”, som hävdar att goda resultat på utvecklingsindikatorer inte kan ersätta destruktiva nivåer av ekologisk påverkan.

Organisationen bakom SDG Indexet är medvetet om detta problem. Det nämns till och med (kortfattat) i deras metodiska anteckningar – men det har sedan sveps under mattan till förmån för ett slutligt mått som har väldigt liten grund i ekologiska principer.

Hur kan Sverige, med det 17:e största ekologiska fotavtrycket av alla länder, med en resursanvändning per capita som motsvarar 3,8 jordklot, rankas som #1 när det gäller GLOBAL hållbarhet… en förebild?  

I slutändan måste måtten på hållbar utveckling vara möjliga att tillämpa universellt. Med andra ord bör de bästa aktörerna enligt indexet representera en standard/nivå som alla nationer kan sträva efter att uppnå, utan att detta leder till en kollaps för de globala ekosystemen.

Så är inte fallet med det nuvarande SDG-indexet, där rika länder framhålls som ”förebilder”, när de i verkligheten är en stor del av problemet.

thefuture, Blogg, Hållbart

Mänskligheten (och vår ekonomi) är helt beroende av ett välmående samhälle på en välmående planet.

I en kommentar till en artikel i Foreign Policy skrev antropologen Jason Hickel, September 30, 2020:

”There’s only one problem. Despite its name, the SDG Index has very little to do with sustainable development at all. In fact, oddly enough, the countries with the highest scores on this index are some of the most environmentally unsustainable countries in the world.”

SDG-washing…

Det är trist att se hur många företag och organisationer tycks använda de Globala Målen som en ”rökridå” för att framstå i ett bättre ”ljus”. Hur de genom att ”klistra på” någon eller några av de färggranna symbolerna försöker övertyga omvärlden att de, på riktigt, bidrar till global hållbarhet.

Detta görs i stort sett alltid utan att överhuvudtaget relatera till hur företagens egna verksamhet och vår livsstil förorsakar stora spillover-effekter med negativa effekter på andra länders förmåga att uppnå målen.

I väldigt många företag relateras de globala målen dessutom nästan uteslutande till företagsinterna frågor. Det kan handla om jämlikhet i den egna personalstyrkan, friskvård, miljömärkt el etc.

Krasst kan man säga att företag på det här sättet vilseleder och invaggar kunder och omvärlden i tron att de kan fortsätta som förut, att lösningarna redan är ”på gång”.
Att man kan vara hållbar ”på hemmaplan”, t.o.m etta på topplistan utan att bry sig om ”de andra, de långt borta, de vars livsutrymme och möjligheter för utveckling vi redan har intecknat för våra ”behov”… 

Väldigt få företag gör någon övergripande kartläggning av hur deras företag och deras roll i samhället, påverkar förutsättningarna för global hållbarhet, drar slutsatser och agerar sedan utifrån dem.

Trist förresten…

Ännu tristare är det att se den, bitvis ganska oseriösa, ”business” som har skapats kring de Globala Målen.
En ”business” som oftast väldigt okritiskt och onyanserat stödjer det egennyttiga synsätt som avspeglar sig i SDG-indexet.

En ”business” som aldrig talar om spillover-index. Som aldrig fokuserar på hur vi skall kunna förbättra vår spillover-poäng.

Det kan ju ge ”dålig stämning” på seminariet…

 

GÖR OM – GÖR RÄTT!

Det är nio år kvar till 2030, då skall vi vara i mål.

Att tjäna ytterligare ”poäng” på en topplista vi redan leder, samtidigt som vi hör till de som har störst negativ effekt på andra länders möjligheter att nå målen, är inte rätt väg!

  • Ingen kan nå de globala målen på egen hand!
  • Målen är GLOBALA! – systemgränsen är PLANETEN!
  • Målen är integrerade och odelbara!
  • Det finns ingen business på en död planet!

Globala Målen måste representera en standard som ALLA nationer kan sträva efter att uppnå, utan att detta leder till en kollaps för de globala ekosystemen.

Läs gärna igenom agenda 2030 en gång till!
Titta inte bara på det ”flashiga” bildspråket – sätt dig in i innehållet…
Ett litet utdrag och en länk till den svenska översättningen finns nedan.

Passa också på att testa dina kunskaper och samtidigt lära dig mer om de Globala Målen med Målkompassen.

Målkompassen

Testa Målkompassen – spelet som ger dig en inblick i framstegen och utmaningarna inom Globala målens 17 områden och lär dig mer om läget i världen.

Ur: Svensk översättning av FN:s Transforming our world: The 2030 agenda for sustainable development

Att förändra vår värld:
Agenda 2030 för hållbar utveckling

Ingress
Denna agenda är handlingsplan för människorna, planetens och vårt välstånd. Den syftar också till att befästa världsfreden under ökad frihet. Vi erkänner att avskaffandet av alla former och dimensioner av fattigdom, inklusive extrem fattigdom, är den största globala utmaningen och en oundgänglig förutsättning för hållbar utveckling.

Alla länder och berörda parter kommer att genomföra denna plan i samarbete och partnerskap. Vi föresätter oss att befria mänskligheten från fattigdomens och bristens tyranni och att hela och säkra vår planet. Vi är fast beslutna att ta de djärva och omdanande steg som omgående krävs för att föra in världen på en hållbar och motståndskraftig väg. När vi nu inleder denna gemensamma resa utfäster vi oss att inte lämna någon utanför.

thefuture, blogg, Agenda 2030

De 17 mål för hållbar utveckling och 169 delmål som vi tillkännager i dag visar denna nya universella agendas omfattning och ambitionsnivå. De syftar till att bygga vidare på millennieutvecklingsmålen och slutföra vad som inte uppnåddes genom dem. De syftar till att förverkliga ALLA människors mänskliga rättigheter och att uppnå jämställdhet och egenmakt för ALLA kvinnor och flickor. De är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, sociala och miljömässiga.

Målen och delmålen kommer att stimulera till handling under de kommande 15 åren på områden av avgörande betydelse för mänskligheten och planeten.

Människorna

Vi är fast beslutna att avskaffa alla former och dimensioner av fattigdom och hunger och säkerställa att ALLA människor kan förverkliga sin potential i värdighet och jämlikhet och i en hälsosam miljö.

Planeten

Vi är fast beslutna att SKYDDA PLANETEN FRÅN ATT FÖRSTÖRAS, inklusive genom hållbar konsumtion och produktion, genom att förvalta dess naturresurser på ett hållbart sätt och vidta omedelbara åtgärder mot klimatförändringarna, så att planeten kan tillgodose nuvarande och kommande generationers behov.

Välståndet

Vi är fast beslutna att säkerställa att ALLA människor kan leva i välmåga och ha meningsfulla liv och att ekonomiska, sociala och tekniska framsteg sker i harmoni med naturen.

Freden

Vi är fast beslutna att främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen som är fria från rädsla och våld. Hållbar utveckling utan fred är omöjligt, liksom fred utan hållbar utveckling.

Partnerskapet

Vi är fast beslutna att mobilisera de medel som krävs för att genomföra denna agenda genom ett återvitaliserat globalt partnerskap för hållbar utveckling på grundval av en anda av förstärkt global solidaritet, med fokus i synnerhet på behoven hos de fattigaste och mest utsatta och med deltagande av alla länder, alla berörda parter och alla människor.

Det inbördes sambandet mellan målen för hållbar utveckling, liksom deras integrerade natur, är av avgörande betydelse när det gäller att se till att den nya agendans syfte uppfylls.

Om vi förverkligar våra ambitioner i samtliga delar av agendan, kommer ALLAS liv att förbättras i grunden och vår värld att förändras till det bättre.

Nyhetsbrev

Anmäl dig med E-postadress för att få nyhetsbrev och blogg-inlägg från thefuture

Din prenumeration är nu registrerad! thefuture kommer att använda informationen du delger via detta formulär för att hålla kontakt med dig och för att skicka nyhetsbrev via e-post. Du kan när som helst ändra dina inställningar genom att klicka på "avregistrera/unsubscribe" längst ner i våra utskick, eller genom att kontakta oss på "info@thefuture.se". Genom att klicka på "Prenumerera" ger du ditt godkännande till att ta emot nyhetsbrev från oss.

Share This