Hållbarhet är inte ett mål – det är ett antal villkor!

av | sep 20, 2021 | Blogg

Har det någonsin pratats så mycket om mål, som just nu?
Det är Globala Mål, klimatmål, hållbarhetsmål, mål om klimatneutralitet, NettoNoll-mål o.s.v…

Man kan nästan få uppfattningen att det viktigaste med hållbarhetsarbetet är att ha ETT tydligt definierat mål.

Om det inte vore för att det är så skrämmande, är det fascinerande att se hur företagsföreträdare, marknadsförare, politiker och andra pratar om ganska avlägsna, lite abstrakta, mål samtidigt som faktiska vetenskapligt säkerställda observationer och forskning tydlligt visar att vi behöver akuta åtgärder i närtid.

De abstrakta målen har dessutom på senare tid blivit än mer skrämmande i takt med att ”Netto-Noll-filosofin” fått fäste. Ett synsätt som förlitar sig på att framtiden har de tekniska lösningarna som krävs och att alla utsläpp på något magiskt sätt kan ”göras ogjorda” eller ”kvittas” senare.

Ingen kan förutspå framtiden…

I början på varje år brukar det dyka upp mängder med ”trendspaningar” och spådomar om framtiden.
Det är tankesmedjor, framtidsinstitut, ”samhällsbyggare”, bransch-förståsigpåare, ekonomi-gurus, veckotidningar och influencers som påstår att just de vet hur framtiden kommer att se ut.

Eller kanske man skall tolka det; Så som de gärna vill att framtiden skall se ut.

Det enda vi verkligen vet om framtiden, är att vi inte vet så mycket om den…

thefuture, en-osäker-framtid

Verkligheten är att vår osäkerhet inför och okunskap om framtiden ökar i stort sett exponentiellt med avståndet i tid.
(”Exponentiellt” är ett begrepp som vi människor har väldigt svårt att verkligen förstå…)

Nästan alla förutsägelser och nästan all ”kunskap” om framtiden bygger istället på historien och förutsätter att det vi sett i historien upprepar sig i någon omfattning. Ibland får man höra påståenden som att: ”De närmsta två åren har vi bra kunskap om, men 2-5 år framåt minskar vår kunskap och från 5 år framåt kan vi bara göra kvalificerade gissningar…

Detta är mest ”nys”. Kunskapen om de närmsta åren är i stort sett alltid väldigt snävt begränsad till de egna planerade aktiviteterna och kanske en handfull ”associerade” omvärldsbetraktelser.

Vid årsskiftet 2019/2020; Hur många förutsåg vad ett, då okänt, Corona-virus skulle få för effekt?

Företagsledarna 
Ta en titt på hur alla de företagsledare och andra som WEF (World Economic Forum) intervjuar för sin årliga risk-rapport, The Global Risks Report 2021, såg på sannolikheten för och konsekvenserna av olika risker etc.

På 4:e plats , under sannolikhet, i 2021-års rapport hittar man ”Infektionssjukdomar” (!?)
Det har inte funnits bland ”top 5” under de senaste 15 åren.

Titta också på de övriga risker som finns med på topplistan och fundera lite på om, och i så fall hur de här ”förutspåelserna” verkligen har förändrat näringslivet. Vilka reella förändringar har de lett till… (om några?)

thefuture, resurs, Topp-5-Risker-Förändring-Sannolikhet-2021
thefuture, resurs, Topp-5-Risker-Förändring-Konsekvens-2021

Framtidsmarknadsförarna (?)
Sedan har vi ju alla de andra ”framtidsvisionärerna”. De som, ofta baserat på teknikoptimism, marknadsekonomi, neoliberalism eller ren och skär optimism, helt oblygt bara berättar hur framtiden skall bli. Ofta med glättiga bilder, prat om exponentiell utveckling, om grön eller ”regenerativ” tillväxt och med påstådda paralleller till historiska framgångssagor. (…sällan något om alla de konsekvenser som blivit följden)
Precis som med all annan försäljning, kör man hårt med karisma, självsäkernet och medryckande säljargument.
Du kanske har stött på dem – de är inte helt ovanliga på seminarier…

Här hittar vi också de som, likt t.ex. Bill Gates, Jeff Bezos och Elon Musk, tjänat stora pengar på vårt nuvarande samhälle och därmed förutsätter att deras rikedom är någon form av kvitto för att de vet bäst… om allt… Artikel i TheGuardian

Forskarna
Forskarna och vetenskapsmännen som, ofta betydligt mer lågmält, påvisar oroväckande utvecklingar för vår planet och för vårt samhälle. Som baserar sina rapporter och artiklar på stora mängder av empiriska data och underliggande forskning. Som alltid utsätter sina upptäkter för kritisk granskning av forskarsamhället innan det publiceras och som alltid påtalar att det finns osäkerheter i deras slutsatser – De lyssnar nästan ingen på…

Komplext är inte det samma som komplicerat

Vi lever i ett oerhört komplext samhälle på en planet med oerhört komplexa kretslopp.

Komplext är ett sånt där begrepp som är lite svårt att verkligen förstå. Väldigt ofta blandas det ihop med ”komplicerat”. När det gäller framtidsplanering är det ju helt avgörande att man förstår skillnaderna och inser utmaningarna med komplexa system.

Komplicerat

Komplicerade problem eller system kan vara ”stora” men är fortfarande lösbara eller förutsägbara.

Komplicerade system är ofta konstruerade. Vi kan förstå komplicerade system genom att ta isär dem och analysera detaljerna. Ur ledningssynpunkt kan vi skapa dessa system genom att först designa delarna och sedan sätta ihop dem.

Komplicerade system kan ingå i komplexa system men inte tvärtom. Exempel på komplicerade problem är t.ex att skicka en raket till månen eller att konstruera en robot. Ofta kan vi dela upp dem i en serie ”enkla” problem.

Komplext

Komplexa problem eller system har framväxande egenskaper och beteende (t.ex självorganisation) som gör dem icke-förutsägbara / icke-lösbara.

Ett komplext system är ett system som ofta består av många komponenter som kan interagera med varandra.

Exempel på komplexa system är jordens globala klimat, organismer, den mänskliga hjärnan, infrastruktur såsom kraftnät, transport- eller kommunikationssystem, sociala och ekonomiska organisationer (som städer), ekosystem, en levande cell och i slutändan hela universum.

Väldigt ofta ser man företag som uttalar, ganska definierade, ”hållbarhetsmål”. Ofta ganska långt bort i framtiden.
Det finns också många som ”kopplar” sin hållbarhet till mål som har uttalats av andra, t.ex de Svenska klimatmålen Parisavtalet eller de Globala Målen för hållbar utveckling.
(Ofta genom att ”russinplocka” några mål som de säger sig bidra till.)

En annan vanlig ”förenkling” är att man bara fokuserar på en hållbarhetsfråga, t.ex. koldioxidutsläppen, och helt blundar för alla andra frågor som är relaterade till hållbarhet. (t.ex bilindustrin) Läs mer: ”Elbilar är inte hållbara”

Vad vet de, som inte vi andra vet? Skall vi överhuvudtaget tro på det de säger?

Sanningen är ju att ingen med säkerhet vet hur vår värld och vårt samhälle ser ut år 2030, 2050 eller 2100. Vårt samhälle, vårt klimat och hela vår planet är ju skolboksexempel på oerhört komplexa system – system som inte är förutsägbara.

Komplexa system följer inte alls den logik som finns i komplicerade system.

”Vi kan förstå grundvillkoren när ett komplext system utvecklas och vi kan påverka dess utveckling om vi fokuserar på hinder och drivkrafter men inte om vi tittar på slutpunkten. Att försöka förutsäga resultatet gör saker och ting värre, inte bättre!”

– Dave Snowden, Cynefin framework –

De som uttalar specifika och definierade mål långt bort i framtiden, bör kanske jämställas med andra populister.

IPCCs framtidsscenarier

Samma sak gäller ju på sätt och vis med IPCCs framtidsscenarier. Klimatmodellerna som används bygger på otroliga mängder forskningsresultat och har med åren blivit alltmer exakta. De jämförs ju dessutom fortlöpande med verkligheten  och kompletteras i takt med att nya forskningsrön görs.

Men när sedan framtidsscenarierna görs, bygger de ju i sin tur på mängder med antaganden om hur samhället och inte minst ekonomin kan komma att utvecklas. Här finns dock en viktig skillnad – scenarierna utrycker inga specifika mål i framtiden, de visar bara effekterna av olika möjliga utvecklingstrender i samhället. De redovisar också ett spann med olika sannolikheter.

Ett grundläggande ”enormt” fel innehåller de dock – de förutsätter att vi kan bygga upp en oerhört stor kapacitet av negativa utsläpp (NET:s) och ta bort kolossala mängder av utsläppt koldioxid från vår atmosfär. (Främst under senare halvan av seklet och långt, långt in i framtiden)

”Felet” är politiskt betingat och härrör egentligen från de tidigaste simuleringarna som gjordes utan negativa emissioner. Simuleringarna visade då att koldioxidutsläppen måste minska oerhört snabbt om vi skall kunna undvika en katastrofal ökning av den globala medeltemperaturen. 

thefuture, blogg, Mitigation-B

Så snabbt att det politiska etablissemanget ansåg detta omöjligt. (i ett demokratiskt samhälle med en neoliberal ekonomi som ”ideal”) För att kunna senarelägga åtgärderna infördes därför ideérna om negativa emissioner.

Men i verkligheten har ingenting förändrats. Tekniken för NET:s finns överhuvudtaget inte i en skala som kan göra någon verklig skillnad, de ekonomiska incitamenten för att bygga upp en omfattande industri i den skala som behövs, saknas.
I princip chansar vi på att det ”kan” fungera…

Världens”största” anläggning för Direct Capture and Storage invigdes nyligen på Island, ”Orca” – den kan årligen plocka bort ca 4.409 ton koldioxid – motsvarande utsläppen från 870 st [?] fossildrivna bilar (det tillverkas globalt idag ca 252.000 bilar/dag), eller utsläppen från 551 ”medelsvenssons”… Länk

Påhittade systemgränser – löser inte komplexiteten.

Att definiera egna systemgränser används ofta som någon form av universallösning för att hantera komplexitet. Fungerar det verkligen?

Påhittade systemgränser löser ju inte komplexa problem, de fungerar snarare som ”skygglappar” och gör att viktiga överväganden och insikter förbises. Väldigt ofta används dessutom systemgränser för att övertyga andra om att en specifik lösning på ett problem är ”den rätta lösningen”.

thefuture, blogg, silo-thinking

Ett aktuellt exempel är hur bilindustrin drar en snäv gräns kring jämförelsen av drivlinor, fossildriven eller eldriven, och därigenom försöker få det till att eldrivna bilar är hållbara, utan att grundläggande frågor som: ”Är bilen som transportmedel överhuvudtaget förenligt med en hållbar värld.” ens diskuteras. Läs mer: ”Elbilar är inte hållbara

Praktexemplet på hur påhittade systemgränser inte fungerar är väl annars hur neoliberalisterna, men Hayek och Friedman i spetsen, ansåg att; ”The business of business is business…” – att företag inte alls kunde ha något samhällsansvar. Det kan bara människor ha (?!)

Samhället förresten, enligt neoliberalismens grundteser ”finns det ju inte”. Läs mer: ”Den ”blinda” tron på marknaden…” Eller som en annan av neoliberalismens förgrundsfigurer, Margaret Thatcher, uttryckte det; det finns män och kvinnor och det finns familjer. Och det är, naturligtvis, marknaden som förbinder dem, som arbetare och som konsumenter…

Läs mer: ”Det finns bara EN systemgräns…!”

FSSD-metoden – villkorsbaserad hållbarhet

Men hur skall man då göra, om man inte har en ”peer-reviewed” och ”tredjepartscertifierad” kristallkula med extrem träffsäkerhet eller en direktlina till allvetande högre makter, men ändå vill ”ha något att jobba mot…”

Varför inte använda ett vetenskapligt baserat system, som utvecklats sedan början av 1990-talet.
Ett system och ett synsätt som är utformat för att kunna användas i just komplexa system.

Inom forskningen som utgör grunden för FSSD-systemet insåg man tidigt problemet med definierade specifika mål i en komplex omvärld. Istället ligger fokus på att definiera de ”gränsvärden” som samhället måste hålla sig inom för att hållbarhet skall kunna uppnås. Villkor som är tillämpliga idag och och under hela ”hållbarhetsresan”.

En hållbar värld

Det som kännetecknar en hållbar värld är:

  • Hög social utveckling
  • Låg miljö- och klimatpåverkan

Mänskligheten (och ekonomin) är helt beroende av ett välmående samhälle på en välmående planet.

Alla försök att definiera hållbarhet som ”ett specifikt” mål, utan att väga in komplexiteten riskerar bara att förvärra situationen.

thefuture, Hållbarhetspunkten

Vill du veta mer…

Kontakta thefuture® vi hjälper företag att arbeta med förändring i komplexa system, baserat på FSSD-metoden.

Läs mer: ”FSSD-metoden”.

Nyhetsbrev

Anmäl dig med E-postadress för att få nyhetsbrev och blogg-inlägg från thefuture

Din prenumeration är nu registrerad! thefuture kommer att använda informationen du delger via detta formulär för att hålla kontakt med dig och för att skicka nyhetsbrev via e-post. Du kan när som helst ändra dina inställningar genom att klicka på "avregistrera/unsubscribe" längst ner i våra utskick, eller genom att kontakta oss på "info@thefuture.se". Genom att klicka på "Prenumerera" ger du ditt godkännande till att ta emot nyhetsbrev från oss.

Share This