Hållbarhet – skillnaden mellan ”MÅL” och ”MEDEL”?

Bilden ovan har du kanske sett i olika varianter tidigare. Tre ”hållbarhets-aspekter” (planeten, samhället och ekonomin) som delvis överlappar varandra. Det är svårt att helt säkert veta var bilden härstammar från. Kanske hänger den ihop med begrepp som ”triple bottom line” som myntades av John Elkington i en bok 1997… kanske är den skapad av en ekonom eller kanske är den som Musse Pigg – ren fiktion. Oavsett vilket, så är den på många sätt vilseledande.

Mest påtagligt är nog hur bilden blandar ihop mål och medel och skapar en illusion av att de är ”likvärdiga”.

Något som i många hållbarhetssammanhang blir väldigt påtagligt.

Har du t.ex någon gång sett ett företag meddela att man planerar att minska sin påverkan på samhället och/eller miljön och samtidigt minska sin ekonomiska omsättning eller sina anspråk på vinst…?

…jag tror aldrig jag har sett det!

Ett villkor som många företag verkar ställa, för att överhuvudtaget engagera sig i hållbarhetsfrågor, är att den ekonomiska omsättningen och vinsten som minimum bibehålls på nuvarande nivå eller helst ökar. Man ger alltså ekonomin samma, eller till och med högre, prioritet än själva grundförutsättningarna för att det överhuvudtaget skall finnas en ekonomi på vår planet…

Handlar det om okunskap, ”otur när man tänker” eller något annat, mycket värre?

Det finns t.o.m de som påstår att 3 Kap. 3§ i aktiebolagslagen gör det ”olagligt” för företag att ha något annat syfte än att ge vinst till aktieägarna…

Vi tar det från början:

Fakta: Växtceller är de enda celler som kan producera struktur från energi – fotosyntesen är ”motorn” bakom allt!

Utan en väl fungerande miljö och klimat, utan tillgång på de resurser som är livsnödvändiga för oss (bl.a mat och vatten…) finns inte förutsättningarna för mänskligt liv, så som vi känner till det. En förstörd miljö, förstörda kretslopp, utrotade djurarter etc. kan inte heller återskapas oavsett hur mycket ekonomiska resurser vi kan uppbringa.

Mänsklighetens hållbara framtid är m.a.o HELT BEROENDE av en välmående planet!

Mänsklighetens ”framgång” på vår planet kan till väldigt stor del härledas till vår förmåga att bygga, anpassa och samverka i samhällen. Om denna förmåga undermineras genom att viktiga basmekanismer på olika sätt förstörs eller åsidosätts, kommer inte samhället att, över tid, fortsätta att existera på ett hållbart sätt.
Samhället är också helt beroende av en välmående planet för att kunna uppfylla sina behov.

Mänsklighetens hållbara framtid är m.a.o HELT BEROENDE av ett välmående samhälle, på en välmående planet!

Begreppet ’ekonomi’ är helt och hållet skapat av människor och utgör bara en, av flera, beståndsdelar i det mänskliga samhälle/system vi byggt upp. Ekonomi är ett medel för att nå våra mål, den är inte själva målet!

Ekonomi är inte en helt egen ”entitet” och det är därför ologiskt att den lyfts fram som en egen ”hållbarhetsaspekt” på nivå med klimatet och samhället. Pengars grundfunktion är som ett verktyg/medel för att förenkla byteshandel av produkter och tjänster i samhället. Utan ett välmående samhälle och en välmående planet finns inget behov av någon ekonomi. Omvänt – pengar kan aldrig ersätta ett välmående samhälle och planet.

Det finns inga naturlagar som styr inom ekonomin. (Även om en och annan ekonom försöker få oss att tro något helt annat…) Allt är skapat av människor och kan därför också förändras av människor.

Mänsklighetens hållbara framtid är INTE BEROENDE av vårt ekonomiska system, som det ser ut idag. Däremot kommer ekonomi alltid att vara ett viktigt verktyg/medel även i ett hållbart samhälle.

Det nuvarande ekonomiska paradigmet (Läs mer) utgör istället, med stor sannolikhet, det största HOTET mot flera av de viktigaste basmekanismerna i vårt samhälle och är den tveklöst största anledningen till den pågående utarmningen av vår miljö och planetens naturliga kretslopp.

Blanda inte ihop begreppen 

Ekonomin, som den ser ut idag, kommer aldrig att vara målet i en hållbar mänsklig framtid. Den är och kommer alltid att bara vara ett av många medel och verktyg som kan användas för att kunna nå framgång i vår strävan efter hållbarhet.
Grundbetydelsen, ”att hushålla med resurser” är ju fortfarande relevant, men det nuvarande paradigmets förvanskning till att vara helt fokuserat på monetära resurser, samtidigt som samhälleliga- och naturliga resurser helt ignoreras, är inte hållbart.  

Milton Friedman et als neoliberala teser (Läs mer) om att marknadsekonomi är lösningen på ”allt”, är en av huvudorsakerna till att vi befinner oss där vi nu är!

Det överdrivna fokuset på att ”allt” kan/skall mätas i ekonomiska mätetal är precis lika endimensionellt och felaktigt som det låter. Begrepp som ”tripple bottom line” uppfattas lätt som att samhällets respektive miljöns olika ”nyttor” måste värderas i ekonomiska termer (eller motsvarande) – något som helt saknar grund.

Ett vanligt sätt att blanda ihop begreppen kan illustreras med följande, inte helt ovanliga, citat:

”För att ha råd att göra de förändringar som hållbarheten kräver måste vi först ha ett ekonomiskt överskott”.

Först skall vi alltså med hjälp av business-as-usual påföra samhället och miljön konsekvenser som vi sedan med hjälp av ett eventuellt ekonomiskt överskott skall återställa… Med tanke på hur stor påverkan vi hittills har förorsakat vårt samhälle och vår miljö och hur enorma ekonomiska vinster detta har genererat – borde det med ett sådant resonemang redan investeras storskaligt i förändringar och reparation av de skador vi åsamkat… men nej, det verkar ha ”kommit något emellan”.

Förändra ALLT – men rör inte ekonomin…?

Detta är en annan vanföreställning när det gäller hållbarhet. Tron att vi kan bibehålla det nuvarande ekonomiska systemet, dagens affärsmodeller och fortsatt tillväxt orörd, samtidigt som vi, ”lite vid sidan av”, löser den hållbarhetskatastrof som redan är på väg att förstöra vårt samhälle och vår miljö. Närmare en utopi kommer vi nog inte.

Det är som om de fortfarande tror att den akuta ekologiska och sociala krisen inte alls har någon koppling till ekonomin, som om ekonomin på något sätt är ”untouchable”.

Ekonomisk framgång är inget hållbarhetsmål –
det är ett MEDEL!

Utan konsumtion har pengar inget värde. Detta gäller oavsett hur komplicerade affärsmodeller och sinnrika ekonomiska transaktioner ekonomerna skapar. Pengarnas grundfunktion; att förenkla byteshandel, gäller än idag.

Byteshandel kräver ett samhälle (minst två individer) för att överhuvudtaget kunna existera.
Ett samhälle är i sin tur fullständigt beroende av en omgivning, en miljö, för sin existens.

Som förklarats tidigare, så är rubrikbilden, begrepp som ”tripple-bottom-line” etc. vilseledande. De försöker skapa en illusion av att det också finns ett omvänt beroende. Att samhället och miljön på något är beroende av ekonomin för att kunna vara hållbart.

Men  – Det finns inget ”omvänt” beroende. Samhället och miljön behöver inte pengar för att kunna existera.
Mänskliga samhällen har funnits på jorden långt innan begreppet pengar uppstod.

Krasst, så förekom knappast ingen överkonsumtion, rovdrift på naturresurser, exploatering av människor etc innan ”pengar” uppfanns.

De som påstår att ekonomin är ”nyckeln” till hållbarhet har nog missförstått hur det verkligen ligger till, men de har en poäng i att;  Definiera ekonomisk hållbarhet handlar framför allt om att minimera dess ”skadliga” inverkan på samhället och miljön och samtidigt förstå hur den istället kan vara ett verktyg/medel som kan bidra till hållbarhet.

Använd rätt begrepp!

När vi nu har så lätt för att blanda ihop begreppen, oavsiktligt eller avsiktligt, är det ännu viktigare att använda rätt begrepp. Diskussionen och strategin för att nå en hållbar framtid för mänskligheten blir annars lidande.

Titta t.ex. på mediaflödet idag (Maj 2022): Extrem klimatrelaterad värmebölja i Indien och Pakistan, klimatrelaterad vattenbrist i Kalifornien, fortsatt extremtorka i Afrika o.s.v. – samtidigt; sänkt pris på fossila bränslen för att minska den ”ekonomiska belastningen” och politiker som är fast i vårt nuvarande ekonomiska paradigm, med ekonomisk tillväxt som patentlösning på alla problem… 

Populism, sökandet efter snabba ”klick” i sociala medier, klimatförnekelse etc. gör att det allvarliga samtalet vi behöver ha om den extremt allvarliga situtation vi befinner oss i har förvandlats till en parodi. Verkligheten överträffar t.o.m parodin i Netflixfilmen ”Don’t Look Up!” – vilket, i sig, är skrattretande, om det inte vore ett så hemskt kvitto på hur fel vårt samhälle har hamnat!

Vi behöver tänka om och ”få rätt på begreppen” – nuvarande väg är tveklöst en återvändsgränd!

Varför inte börja med att ta en titt på FSSD-metodens 5-stegs modell här nedan.

FSSD-metodens 5-stegs modell (5LF)

Vårt samhälle, vårt klimat och hela vår planet är exempel på oerhört komplexa system – system som inte är förutsägbara. Komplexa system följer inte alls den logik som finns i komplicerade system.

Under utvecklingen av FSSD-metoden studerade forskarna hur människor gör komplexa val i vardagslivet och utvecklade en modell för komplex problemlösning. Modellen gör det enklare att organisera och kommunicera vårt tänkande. Den är utvecklad för att hjälpa till att lösa komplicerade problem i komplexa system och är designad för problemanalys och beslutsfattande. Den delar in den viktiga information som behövs för planering i fem nivåer.

Dessa fem nivåer fokuserar på systemet som planeringen sker i, definitionen av framgång, riktlinjerna som används för att säkerställa en strategisk process och de handlingar och verktyg som används vid planering och genomförande.

Genom att renodla och tydliggöra ”vad som är vad” ökar förståelsen för hur man kan planera och bedriva hållbar utveckling i en komplex värld. Modellen tydliggör också hur ekonomiska resurser bara är ett av flera ”verktyg” (eller ”medel”) för att nå framgång i en hållbar utveckling – inte ett mått på framgång.
Titta gärna på exemplet ”fotboll” – finns det kanske någon annan sport som bygger på samma ”framgångsmodell”…?

Mer om strategisk hållbar utveckling...

Om jag hade en kristallkula och kunde sia om framtiden. Om den kristallkulan dessutom hade varit kvalitetssäkrad och baserad på vetenskap. Då hade jag kanske kunnat berätta exakt hur framtiden och vägen dit ser ut.

Nu finns ju inte sådana kristallkulor, men kvalitetssäkrad vetenskap finns.

Genom att använda vetenskapligt baserad kunskap och en vetenskapligt baserad metod, och istället för att tvärsäkert uttala sig om framtiden, fastställa inom vilka gränser vi måste befinna oss för att vara hållbara.
Så kan vi utforma en tydlig strategi för att ta oss dit.

FSSD-ramverket innehåller metoder, processer och verktyg som vi behöver på resan.
Ramverket är generellt och systembaserat uppbyggt för att kunna styra framsteg till en hållbar framtid.

Metoden är en av de mest beprövade som finns när det gäller hållbarhet.
Den är dessutom enkel att förstå samtidigt som den ger konkreta hjälpmedel och förhållningssätt.

Kontakta thefuture^® om du vill veta mer om strategisk hållbarhet och om FSSD-metoden.

Läs en tidigare artikel om FSSD-metoden HÄR 

Läs mer om FSSD-metoden HÄR